Publicerad av Nina Nordh
Kategorier: Infektioner, Äldre.

Visa faktaruta!

De resistenta bakterier som människor tar med sig hem från resor runt om i världen, sprids sedan ut i samhället. Extra utsatta för smittorisk är de som vistas på vårdhem och sjukhus och redan är försvagade av sjukdom eller ålder. Många får också antibiotika som kan leda till att resistenta bakterier lättare får fäste.

Johan Tham

Johan Tham. Foto: Roger Lundholm

– Jag är övertygad om att dödsfallen och kostnaderna för sjukvården kommer att öka i takt med att spridningen av de resistenta bakterierna ökar, säger Johan Tham som är forskare och infektionsläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Överbeläggningen oroar

– Just nu har vi en 98-procentig beläggningssituation här på sjukhuset, säger Johan Tham. I en optimal situation ligger man kanske på 80–85 procent beläggning för att man ska kunna välja var man ska lägga sina patienter. Nu är det så fullt hela tiden att patienterna hamnar i någon sorts ”patienttombola” och skickas runt. Det känns inte människovärdigt och ökar risken för spridning av bland annat resistenta bakterier.

– I en fas där vi ser hur de resistenta tarmbakterierna ökar kolossalt mycket behöver vi våra isoleringsrum och det verkar inte riktigt finnas någon förståelse för det hos våra beslutsfattare.

De resistenta tarmbakterierna blir allt vanligare ute i samhället. Johan Tham berättar om att de till exempel har hittat vårdboenden i Skåne där nästan alla boende hade ESBL i sin avföring. Brister i hygienrutinerna kan göra att det blir spridning mellan de boende.

– Trots en stressig arbetssituation måste vårdpersonalen se till att smitta inte sprids. Och det gäller inte bara för de personer som man redan vet är bärare av resistenta bakterier, utan alla. Eftersom alla smittade inte får symtom av det – men ändå kan sprida bakterierna vidare – så måste man tänka som om varje person potentiellt är en bärare av resistenta bakterier.

Bredare antibiotika ökar kostnaderna och resistens

Det är heller inte lätt att i ett tidigt skede veta om någon har drabbats av en allvarlig infektion som är svår att behandla.

– Att kunna skilja en influensa från en svår blodförgiftning kan inledningsvis vara mycket svårt, säger Johan Tham. Likaså att skilja en vanlig lunginflammation från en blodförgiftning.

Idag tar det två dagar att ta reda på vilka bakterier som orsakat infektionen och om de bär på resistens mot antibiotika. Den tiden kan vara skillnaden mellan liv och död för någon med en allvarlig infektion.

infektionskliniken på SUS i Malmö

Infektionskliniken på SUS i Malmö. Foto: Roger Lundholm

– Om antibiotika som vi sätter in när patienten kommer in till oss här på infektionskliniken inte visar sig ha effekt på grund av resistens, måste vi ta till bredare antibiotika. Snart är de resistenta bakterierna så vanliga att vi inte kan vänta två dagar på svaret från labbet.  Då kan vi behöva ta till bredare antibiotika på en gång och ökar på så sätt risken för resistens ännu mer.

Många av de antibiotika som används idag är verkningslösa mot en infektion med resistenta bakterier. Ett fåtal mycket dyra antibiotika som är verksamma mot fler typer av bakterier kan fungera i en del fall. I andra fall har vården tvingats återgå till äldre former av antibiotika som egentligen tagits ur bruk på grund av sina biverkningar. Det blir allt svårare att hitta antibiotika som fungerar mot de resistenta bakterierna.

Lära sig leva med resistenta bakterier

handtvätt

Foto: Colourbox

Bilden man får är att läget är mycket allvarligt, men Johan Tham vill ändå betona att vi i Sverige fortfarande har chansen att begränsa smittspridningen. Samtidigt tror han att vi inte längre kan sätta vårt hopp till att det hela tiden kommer fram nya antibiotika som kan användas när de gamla blivit verkningslösa på grund av de resistenta bakterierna.

– Jag tror man måste lära sig leva med det, säger Johan Tham. Bakterier som utsätts för ett antibiotikatryck kommer alltid att överleva på ett eller annat sätt. Det viktigaste är att se till att hygienen hålls inom vården och att människor har tillgång till rent vatten och fungerande toalettsystem. Och i många av de länder där resistenta tarmbakterier är vanliga upphettas också alltid mycket av det man äter.

Text: NINA HULT