Vetenskap & Hälsa

Resistenta bakterier – smittad vid utlandsresan?

2012-06-05
Johan Tham
Johan Tham med sina kollegor Nathalie Nilsson och Desiree Lindberg. Foto: Roger Lundholm

I många delar av världen är problemet med resistenta tarmbakterier gigantiskt, framför allt i Indien, Afrika och Mellanöstern. Nu ökar de även kraftigt i Sverige. Vi får vara beredda på fler dödsfall i framtiden och måste lära oss hantera smittorisken bättre, menar infektionsläkaren Johan Tham.

– Vi har ropat ”vargen kommer, vargen kommer” så många gånger, men tyvärr tror jag att vi är där nu.

Johan Tham är infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Han forskar om spridningen av resistenta tarmbakterier i samhället.

Kan snabbt leda till svårbehandlade  infektioner

Resistenta bakterier är bakterier som på olika sätt blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Därför blir sådana infektioner mycket svårbehandlade.

Utvecklingen av nya antibiotika går inte snabbt nog för att hinna med. Bara genom att minska antibiotikaanvändningen och vara noga med hygienen kan man hålla bakterierna i schack.

– Alla som bär på de resistenta bakterierna får inte symtom av det, men i samband med en antibiotikakur får de resistenta tarmbakterierna en fördel och kan växa till, säger Johan Tham. Det kan snabbt ge en allvarlig infektion som obehandlad kan leda till blodförgiftning.

ESBL ökar mest i Sverige just nu

plasmid
Plasmider är små, cirkulära DNA-molekyler, och är ett sätt för bakterierna att kunna överföra gener mellan varandra. (Illustration: Spaully, Wikimedia Commons)

De resistenta bakterier som ökar mest i vårt land just nu är de tarmbakterier – framför allt E.coli och Klebsiella – som kan tillverka ämnen som bryter ner de flesta former av antibiotika.

Dessa ämnen kallas ESBL (Extended Spectrum Betalactamase). Förmågan att bilda ESBL sprids mycket lätt mellan tarmbakterierna i form av så kallade plasmider, se bilden nedan.

Smittan förs sedan vidare via vår avföring, till exempel om man slarvar med handhygienen. De senaste åren har antalet ESBL-fall ökat med 25 procent per år i vårt land.

Enorma problem med antibiotikaresistens

Dike från Dhaka i Bangladesh
Dike från Dhakas slum i Bangladesh. Foto: Jacob Hasle Nielsen, Sustainable sanitation's fotostream, Flickr

För några år sedan fick vi också vårt första fall av den allra värsta sorten – ESBL-carba – tarmbakterier som är resistenta mot alla nu kända former av antibiotika. Fortfarande är det en mycket ovanlig smitta i vårt land, men i Indien, där bakterien först hittades, är den nu så vanlig att man hittar den i både avlopps- och dricksvattnet.

– Indien och Afrika är exempel på områden som har stora problem med maginfektioner, säger Johan Tham. Diarréer och blodförgiftning som orsakats av bakterier är en vanlig dödsorsak i utvecklingsländerna. Tidigare har man gett antibiotika för att rädda liv, men nu är antibiotikaresistensen enorm.

Måste lösa problemen med rent vatten

Johan Tham betonar att problemen med antibiotikaresistens inte kommer att kunna lösas förrän man har löst frågan om hur man hanterar avloppsvatten och dricksvatten i dessa länder.

– I vårt land har vi däremot fortfarande möjligheten att begränsa smittspridningen genom att vi minskar på användningen av antibiotika, att vi tänker på att man kan ha smittats vid en utlandsresa och att vi är oerhört noggranna med hygienrutinerna på vårdhem och sjukhus. Trots det tror jag att vi tyvärr får vara beredda på att dödligheten kommer att öka även här på grund av de resistenta bakterierna.

Smittad vid utlandsresa

I en tidigare studie kunde Johan Tham och hans medarbetare se att många av de utlandsresenärer som fått diarréer under sin resa också var bärare av resistenta bakterier när de kom hem.

– När vi undersökte patienter som blivit magsjuka under sin utlandsresa visade det sig att så många som 80 procent av dem som hade varit i Indien, 50 procent av dem som varit i Mellanöstern eller Afrika och 25 procent av Thailandsresenärerna bar på resistenta bakterier. Forskarna har också gjort en uppföljande studie för att se hur länge de som fått ESBL i samband med sin resa var bärare av de resistenta bakterierna – och alltså teoretiskt skulle kunna smitta andra med dem.

– Vid vår uppföljning av dessa patienter kunde vi se att andelen ESBL-bärare minskade med tiden. Efter tre år var bara en av tio bärare av ESBL.

Det verkar alltså som om vi blir av med de resistenta bakterierna efter några år, men Johan Tham menar att man samtidigt inte kan vara helt säker på det.

– Det skulle mycket väl kunna vara så att det finns en population av bakterier kvar i kroppen som kan provoceras fram om man får antibiotika på nytt.

Text: NINA HULT