Ny pusselbit till kolesterol-forskningen

Share |

 illustration av hjärta i bröstkorg

Foto: Dreamstime

Hjärt-kärlsjukdomar är idag ett globalt problem och det görs mycket ansträngningar i världen för att påverka kolesterolet. En av komponenterna som står för de gynnsamma effekterna av det ”goda” kolesterolet är en speciell fettsyra, S1P. Malmöforskare har kartlagt mekanismen för hur fettsyran transporteras i blodet, vilket kan bli en viktig pusselbit i kolesterolforskningen.

Stora befolkningsstudier har visat att högt kolesterol ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det gäller dock bara en typ av kolesterol, LDL som därför kallats det ”onda” kolesterolet. HDL, det ”goda” kolesterolet, minskar däremot risken.

LDL bakom åderförkalkning

Kolesterol är livsviktigt i lagom mängder och behövs i cellers membran och för hormonproduktion. Eftersom kolesterol är ett fettämne löser det sig inte i vattenbaserade vätskor som blod. Därför packas det först i en sorts transportpaket, s.k. lipoproteiner, innan det skickas ut i blodet. LDL och HDL är två sådana lipoproteiner som transporterar kolesterol. Kroppens celler har receptorer (”portnycklar”) för LDL så att cellerna kan släppa in och använda kolesterolet. Problem uppstår om vi har mer LDL än vad som behövs då det bidrar till åderförfettning (åderförkalkning).

HDL även antiinflammatoriskt

HDL transporterar överskottet av kolesterol till levern för nedbrytning och utsöndring. Det är en av orsakerna till att höga halter av HDL är gynnsamt för hjärt-kärlhälsan.

HDL har även andra positiva effekter då det motverkar inflammation, skyddar kärlväggarna och motverkar läckage från blodkärlen. Man har länge känt till att fettsyran S1P (sphingosine-1-phosphate) som finns i HDL bidrar till dess antiinflammatoriska och barriärskyddande effekter men man har saknat kunskap om hur S1P är bundet till HDL och hur det levereras till målorganen.

Struktur nyckel till funktion

För 12 år sedan upptäckte Björn Dahlbäck och hans medarbetare ett tidigare okänt lipoprotein som de kallade apoM och fann att det var bundet till HDL.

Björn Dahlbäck- Vårt mål efter denna första upptäckt har varit att ta reda på vad apoM har för funktion och påverkan i kroppen, säger Björn Dahlbäck.

Det kan vara en mycket svår uppgift att ta reda på hur ett protein fungerar och Björn Dahlbäck och hans medarbetare började därför studera apoM från många olika infallsvinklar. En av dessa var att försöka bestämma dess struktur, att få en tredimensionell bild av proteinet, då denna information skulle kunna ge vägledning i sökandet efter funktionen.

Gränsöverskridande samarbete

Han etablerade samarbete med flera forskargrupper i världen, bl.a. experter på strukturbestämning i Tyskland med vilkas hjälp han kunde visa att apoM kunde binda S1P. Vidare samarbete med forskargrupper i Köpenhamn och NewYork ledde till att man kunde bevisa att apoMs huvudfunktion i HDL är att transportera S1P i blodet och leverera det till kärlväggens celler. S1P stimulerar speciella receptorer i kärlväggen vilket ger många av de positiva effekter som man tidigare förknippat med HDL.

Viktig pusselbit

Denna upptäckt är en viktig pusselbit som bidrar till den växande kunskapsmassan om HDLs gynnsamma effekter på hjärt-kärlhälsan.

- Bra medicinsk forskning leder oftast inte direkt till en konkret hälsobringande produkt, men genom att stegvis öka vår förståelse av kroppens mekanismer ökar den möjligheten att utveckla nya metoder och läkemedel i framtiden. Det går ofta inte att förutspå när, säger Björn Dahlbäck.

Oväntade upptäckter

Som exempel nämner han sin upptäckt av APC-resistens, som visade sig vara den viktigaste orsaken till ärftlig blodpropp. Upptäckten gjordes av en slump då hans forskning egentligen var inriktad på något helt annat. Den oväntade upptäckten har fått stor betydelse och används idag för att identifiera dem som har ökad risk för blodpropp.

- Det blir spännande att forska vidare för att förstå mer om det som sker vid våra kärlväggar och kanske få bidra till medicinsk utveckling, säger Björn Dahlbäck.

Läs mer om APC-resistens

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel augusti 2011.

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

Björn Dahlbäck

Björn Dahlbäck är professor i klinisk kemi vid Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, Malmö och överläkare vid Labmedicin Skåne. (Foto: Eva Bartonek Roxå)

Hans resultat, som publicerades i juni i en artikel i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Proceedings of the National Academy of Science (PNAS), har tillkommit i samarbete med forskargrupper från Erlangen i Tyskland (Madhumati Sevvana, Claudia Egerer-Sieber, Yves A. Muller), New York (Hideru Obinata, Sylvain Galvani, Timothy Hla) och Köpenhamn (Christina Christoffersen, Lars B. Nielsen) samt Sunil B. Kumaraswamy och Josefin Ahnström inom den egna forskargruppen.

FAKTA

LDL, Low Density Lipoprotein, det “onda” kolesterolet

HDL, High Density Lipoprotein, det ”goda” kolesterolet

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

 ”Var tionde svensk bär på stenåldersmutation”om APC-resistens

Vetenskaplig information

Endothelium-protective sphingosine-1-phosphate provided by HDL-associated apolipoprotein M

Medicinska fakultetens forskningsdatabas, Björn Dahlbäcks forskning

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Litet enzym styr bröstcancercellers utveckling
Litet enzym styr bröstcancercellers utveckling
Eva Ekvall Hansson. Foto: Åsa Hansdotter
Forskning på fyra minuter!
Få svar på dina frågor om plötsligt hjärtstopp
Få svar på dina frågor om plötsligt hjärtstopp
Vill du att vi startar ditt hjärta om det stannar?
Vill du att vi startar ditt hjärta om det stannar?

Vad forskar du om?