Publicerad
Kategori: Leder, muskler och skelett
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!

Kvinnor som arbetar inom sjukvård och barnomsorg, och som fått diagnosen knäledsartros, löper tre gånger större risk att bli sjukskrivna än kvinnor i administrativa yrken, som fått samma diagnos. Sannolikheten att de får sjukersättning (f.d. förtidspension) är dessutom 9-10 gånger högre, jämfört med kvinnor i administrativa yrken.

– Det är överraskande att det är så stor skillnad mellan grupperna, säger Jenny Hubertsson, doktorand vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, som tittat på  3 834 patienter som varit sjukskrivna eller haft en sjukersättning p.g.a. knäledsartros mellan åren 2007-2012. Ungefär hälften var kvinnor.

Risken kan vara kopplad till arbetsmiljön

jenny_hubertsson_large

Jenny Hubertsson försvarade sin avhandling den 6 februari. Bild: Olle Dahlbäck

Anmärkningsvärt i studien är att även kvinnor med knäledsartros, som har en högre utbildning inom sjukvård och barnomsorg, som specialist-sjuksköterskor eller förskolärare, har flerfaldigt ökad risk att bli sjukskriven jämfört med kvinnor inom administrativa yrken, med låg utbildning.

– Det talar för att den ökade risken är kopplad till arbetsmiljön för de här yrkesgrupperna. Men det behövs mer forskning på det här. Tidigare studier om artros och yrken fokuserar nästan uteslutande på traditionellt mansdominerade yrkesgrupper som byggnadsarbetare, metallarbetare och jordbrukare. De har nästan helt missat kvinnodominerade yrken som är tunga, säger Jenny Hubertsson.

Kostar samhället pengar och patienterna lidande

– De här sjukskrivningarna, i snitt tre månader, kostar samhället stora pengar, men också i lidande för patienten, då det inte alltid heller är särskilt hälsosamt att vara långtidssjukskriven. Därför bör läkare som behandlar de här patienterna vara uppmärksamma på att patienter med knäledsartros är en riskgrupp för längre sjukskrivning.

Artros orsakas av en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosket i leden, vilket ofta medför smärta och nedsatt rörlighet. Försämringen i leden sker gradvis och idag finns ingen behandling som kan stoppa sjukdomsförloppet. Behandlingen av sjukdomen syftar istället främst till att, via träning och information till patienten, förhindra att tillståndet blir sämre, minska smärtan och öka funktionen i leden.

– För de här patienterna handlar det inte främst om att bli frisk. Det handlar snarare om att försöka leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom, säger Jenny Hubertsson.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Nyhet från Medicinska fakulteten, 10 februari 2015.