Vetenskap & Hälsa

Kroppens reaktion på en lungtransplantation

2011-11-01
Sara Rolandsson och Annika Andersson Sjöland
Sara Rolandsson och Annika Andersson Sjöland odlar celler från lungtransplanterade patienter. Foto: Roger Lundholm

Vid en lungtransplantation sätts lungan in i en helt ny miljö. Det gör i många fall att strukturerna som bygger upp lungan förändras och blir tätare. Elasticiteten ändras, och med åren får man allt svårare att andas. Varför detta händer vet forskarna inte ännu.

– Vi gör uppföljningar på lungorna efter en lungtransplantation för att studera förändringar i lungornas celler, berättar Annika Andersson-Sjöland som forskar vid Avdelningen för lungbiologi, Lunds universitet.

Det är viktigt att tidigt hitta de personer som i framtiden kan få problem med att lungan inte riktigt anpassar sig till sin nya plats.

Vid mer än hälften av alla lungtransplantationer får man en avstötningsreaktion. Det handlar ofta om att lungan blir stelare och fungerar sämre genom att de små luftvägarna täpps igen av bindväv.

Tätare lunga efter transplantation

Lungan har normalt sett stor elasticitet, vilket behövs för att den ska kunna utvidgas och dras samman när vi andas.

– Vi har sett att redan ett halvår efter transplantationen börjar trådstrukturen som håller ihop lungan förändras och bli tätare, säger Annika Andersson-Sjöland. Men det kan ta år innan patienten märker av den försämrade lungfunktionen.

Det finns olika slags celler i lungan som hjälper till att bygga upp dess stödjande strukturer, bland annat fibroblaster och deras förstadium fibrocyterna som har sitt ursprung i benmärgen.

– Vi vill hitta tidiga tecken på avstötning. Vi vet redan idag att i lungor som blir tätare av bindväv finns det fler fibrocyter i vävnaden, men det bygger på komplicerade analyser som inte kan användas rutinmässigt i vården. I ett av våra projekt försöker vi därför utveckla ett enkelt sätt att mäta mängden fibrocyter i blodet, för att identifiera de patienter som senare får avstötningsreaktioner.

Stamceller som reparerar skador

Man kan också se att det finns stamcellsliknande celler i en transplanterad lunga som förtätats.

– Vi tror att det finns speciella stamceller i lungorna som kan reparera skador, säger Sara Rolandsson som är doktorand vid avdelningen. Stamcellerna skulle kunna ha en skyddande inverkan mot avstötningsreaktioner.

Text: NINA HULT