Publicerad
Kategori: Hjärta och blodkärl, Medicinsk teknik
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

Intrycket är blygsamt, en liten röd fläck böljar fram och tillbaka på en suddig bildskärm. Men det är större än så, det är ny teknik som kan få betydelse för många hjärt-kärlpatienters hälsa.

Den rödfärgade formationen återger en snittyta av halspulsådern, med unika möjligheter att bedöma tillståndet i patientens blodkärl och om där finns åderförkalkningsplack.

Isabel Consalves

Ultraljudsundersökning kan tack vare nya framsteg ge alltmer detaljerad information av tillståndet för hjärta och kärl, berättar läkaren och forskaren Isabel Goncalves. Foto: Roger Lundholm

– Halspulsådern är enkel att komma åt när man mäter med ultraljud. Har du plack där så har du med största sannolikhet plack även i hjärtats kranskärl, förklarar Isabel Goncalves, docent vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Plackens sammansättning spelar stor roll

Åderförkalkningsplack utvecklar vi alla med stigande ålder. Det är fettinlagringar i kärlväggen, som när de fått utvecklas över tid i en del fall riskerar att brista. Då kan en blodpropp bli följden. Bilden på skärmen hämtar information från en ultraljudsapparat och den röda färgen betyder att placket har hög fetthalt, är inflammerat eller har dålig bindväv. Därför är det en patient som det finns skäl att vara vaksam på och undersöka närmare, eftersom denna typ av plack har lättare att brista.

– Information från den teknik vi nu utvecklar kan hjälpa till att bedöma om det är lämpligt att operera en patient eller inte. Även beslut om ballongvidgning och behandling med statiner (blodfettsänkande läkemedel) underlättas när man vet mer om plackens beskaffenhet. Tekniken kan därför få stor betydelse för patienten, berättar Isabel Goncalves.

Tekniken passar för stora screeningundersökningar

Att använda ultraljud för att diagnosticera hjärtkärlsjukdom är i och för sig inget nytt. Men med dagens teknik får man i princip bara en indikation på om patienten har plack eller inte. Tidigare har man också trott att det främst är plackens storlek som har betydelse för om de riskerar att brista. Kunskapen om att plackens sammansättning spelar stor roll är ganska ny.

– Plackens varierande egenskaper är en stor utmaning också för oss som utvecklar tekniken. Det gäller att få med så mycket som möjligt i bildinformationen till ultraljudssköterskan eller läkaren, förklarar doktoranden Tobias Erlöv, en av dem som utvecklar själva tekniken.

Tekniken behöver testas ytterligare, men kanske kan den införas redan inom några år.

– När alla tester är klara är införandet enkelt. Det som behövs är ny programvara och utbildning av personalen. Tekniken är också billig och man slipper strålning som vid röntgen. Därför passar den för stora screeningundersökningar, berättar Magnus Cinthio, lektor i biomedicinsk teknik vid Lunds tekniska högskola.

Ett forskningsprojekt särskilt inriktad på diagnostik av patienter med typ 2-diabetes pågår parallellt.

Text: BJÖRN MARTINSSON