Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret, Cancer,
Nyckelord: , , , , , ,

Visa faktaruta!

Transplantationer med blodstamceller görs oftast för att behandla olika former av blodcancer. Ibland sparar man patientens egna stamceller inför en riktigt kraftig cellgiftsbehandling. Efter behandlingen förs de tillbaka för att hjälpa immunförsvaret att återhämta sig. Vid andra former av blodcancer vill man istället ge patienten ett helt nytt immunsystem som kommer från en donator och som bättre kan hjälpa till att bekämpa cancern.

Det finns olika typer av stamceller runt om i kroppen och deras uppgift är att ständigt ersätta de celler som naturligt dör. Stamceller finns exempelvis i benmärgen, i hjärnan, i huden och i musklerna. Blodstamceller finns i benmärgen och har förmågan att tillverka alla blodets olika celler.

– Benmärgen kan kallas för kroppens blodfabrik och det är här man hittar störst andel blodstamceller, säger Stina Wichert, specialistläkare på hematologimottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Vid en transplantation av blodstamceller får patienten nya blodbildande stamceller överförda till kroppen. Det kan antingen vara egna stamceller eller celler från en annan person.

Stina Wichert 1

Allogen stamcellstransplantation är en kraftfull men komplicerad behandling. För varje patient måste vi därför noggrant överväga förutsättningarna, säger Stina Wichert. Foto: Roger Lundholm

Autolog – då patienten donerar till sig själv

Vid en autolog transplantation används patientens egna stamceller. Autolog transplantation tillämpas i första hand då patienten är i behov av en kraftig cytostatikabehandling, främst vid myelom eller lymfom. Då tas stamceller från patienten inför behandlingen och återförs sedan efter cytostatikabehandlingen så att blodbildningen kommer igång igen så snabbt som möjligt.

En transplantation med stamceller från en annan person, en allogen transplantation, leder bland annat till att man får ett nytt immunsystem som kommer från donatorn. Även här slår man först ut patientens egna sjuka blodstamceller innan man transplanterar med nya. Patienter med akuta leukemier får ofta denna behandling.

Ett nytt immnunsystem när donatorn är en annan person

– Syftet med en allogen blodcellstransplantation är att ge patienten ett nytt immunsystem. Man får en så kallad immunologisk behandlingseffekt som bland annat leder till att det nya immunsystemet motverkar cancern och därmed minskar risken för återfall. Detta sker inte om man bara behandlar med cytostatika eller vid en autolog transplantation, säger Stina Wichert.

Det finns två sätt att plocka ut stamceller ur kroppen. Ett sätt är att sticka i höftbenet och med en spruta suga ut benmärg. Därefter renas benmärgen och stamcellerna separeras ut från de övriga komponenterna i benmärgen. Det andra sättet innebär att man lockar ut blodstamceller från benmärgen med hjälp av ett hormon. Det stimulerar utvecklingen av vita blodkroppar och då frisätts stamceller som läcker ut i blodet. Man låter då blodet passera genom en maskin, en cellseparator som skiljer ut stamcellerna från blodet. Blodet återförs sedan tillbaka in i blodomloppet.

Vid en allogen transplantation är det viktigt att vävnadstypen mellan givaren och mottagaren är så lika som möjligt. Nära släktingar, ofta syskon, har större chans att ha en vävnadstyp som liknar varandra. Om lämpliga släktingar saknas kan man få stamceller från en främmande person med liknande vävnadstyp. I Sverige finns Tobiasregistret, ett nationellt register med cirka 40 000 stamcellsgivare. Det finns även internationella register med donatorer att tillgå.

Graft versus Host

Om man har genomgått en allogen transplantation får patienten ett nytt immunförsvar som kan angripa cancercellerna i kroppen, vilket är syftet med behandlingen. Men det finns också en risk för att det nya immunförsvaret även angriper andra organ i kroppen, en reaktion som kallas Graft versus Host, GVH och efter transplantation krävs fortsatt behandling med immundämpande medel.

– Allogen stamcellstransplantation är många gånger den enda botande behandlingen vid blodcancer hos vuxna, men det är en kraftfull och komplicerad behandling. För varje patient måste man noggrant överväga förutsättningarna, säger Stina Wichert.

Text: JAKOB AXELSSON

Läs mer om Stina Wicherts forskning Nya fynd ökar kunskapen om behandlingseffekter vid myelom