Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret,
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!

Patienter med myelom, en form av blodcancer, behandlas ofta med hög dos cytostatika, med efterföljande stamcellstransplantation med egna stamceller. Men vad händer egentligen med de olika cellerna i immunförsvaret under återhämtningen efter en sådan behandling? Det är vad specialistläkaren och doktoranden Stina Wichert försöker ta reda på.

Myelom är den näst vanligaste formen av blodcancer och är en kronisk cancersjukdom som uppstår i benmärgen. I behandlingen mot myelom ingår ofta så kallad ”högdosbehandling”, då man ger en kraftfull behandling med cytostika följt av autolog stamcellstransplantation. Det innebär att man efter cytostatikabehandlingen återför patientens egna stamceller tillbaka till kroppen för att blodbildningen ska kunna återhämta sig snabbare och bättre (läs även Egna stamceller i retur eller ett helt nytt immunsystem?).

– I en mindre studie på 14 patienter med myelom har vi tagit blodprover före, under och efter en högdosbehandling för att studera det medfödda immunförsvarets återhämtning efter en transplantation, berättar Stina Wichert.

Nedsatt försvar under de första veckorna

Det medfödda immunförsvaret är kroppens första försvarslinje mot infektioner och en viktig del utgörs av neutrofila granulocyter, en viss typ av vita blodkroppar. Den här typen av vita blodkroppar har en förmåga att känna igen bakterier, ”äta upp” dem och bilda ämnen som dödar dem. Och det är just aktiviteten hos denna typ av vita blodkroppar, neutrofila granulocyter, som Stina Wichert har studerat.

I studien har man sett att dessa vita blodkroppar har en nedsatt förmåga att försvara kroppen mot bakterier under minst tre veckor efter transplantationen, något som påverkar återhämtningen negativt och som var väntat. I studien noterades också att en annan typ av vita blodkroppar, så kallade eosinofila granulocyter, fanns i mycket låga halter eller saknades helt första tiden efter en transplantation. Ett intressant fynd eftersom det finns data som talar för att just eosinofila granulocyter även kan gynna tillväxten av myelomceller i benmärgen.

– En hypotes är att avsaknaden av eosinofila granulocyter skulle kunna bidra till behandlingseffekten. Eosinofila granulocyters roll vid myelom, deras betydelse för prognos och behandling, är än så länge oklar men något som vi nu vill studera vidare, säger Stina Wichert.

Text: JAKOB AXELSSON