Publicerad
Kategori: Mage och tarm
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!

15 procent av befolkningen – nästan var sjunde svensk – lider av magbesvär i form av uppkördhet, magknip, förstoppning och diarré. Men eftersom besvären inte är livsfarliga, och tarmens status har varit låg, så har medicinska forskare och finansiärer varit måttligt intresserade. Nu börjar dock vindarna vända.

– På senare år har man ju uppmärksammat sambandet mellan tarmens hälsa och vår övriga hälsa, till exempel hjärt-kärlsjukdomarna. Det har också blivit på modet att äta nyttiga bakterier för att få en bra tarmflora. Tarmen ses inte längre bara som en sopstation, utan som en viktig del av kroppen, säger Bodil Ohlsson, som är professor i invärtesmedicin och har forskat länge om tarmens sjukdomar.

Om läkarna inte kan hitta något medicinskt skäl till en patients magproblem ges diagnosen IBS, Irritable Bowel Syndrome. Det är något som med en vanvördig läkarterm kallas för en ”slaskdiagnos”, en etikett som sätts när man inte riktigt vet vad som är fel. Patienternas behandling inriktas i första hand på ändrad kost och lämplig motion. Låga doser av antidepressiva medel kan hjälpa mot smärtorna, och i svåra fall kan också hypnos, mindfulness och kognitiv beteendeterapi användas.

Hormonbehandlingar kan ge magproblem

Mer specifik behandling kan dock komma i framtiden. Bodil Ohlsson tror nämligen att IBS inte är en enda sjukdom, utan flera olika som bör behandlas på olika sätt. Detta har redan hänt med glutenintolerans och mikroskopisk kolit, två sjukdomar som ingick i IBS-diagnosen tills man lärde sig att hitta deras speciella kännetecken.

Bodil Ohlsson forskar därför nu om nya sätt att undersöka IBS-patienterna. Genom genetiska markörer, MR-undersökningar av tarmens rörlighet och nya sätt att ta vävnadsprover kan det bli lättare att dela in patienterna i olika grupper som kan ges olika behandling, hoppas hon.

Man kan också studera olika hormoner och hur de påverkar tarmen. Genom bland annat Bodil Ohlssons forskning vet man idag att alltför stora mängder av hormonet GnRH, gonadotropin-frisättande hormon, är skadligt för tarmen. Det används både vid provrörsbefruktningar och för att behandla den gynekologiska sjukdomen endometrios. Kvinnor som fått sådana hormontillskott har visat sig få mer problem med buksmärtor än andra kvinnor.

När hormonet ges, så bör det därför vara i så låga doser som möjligt, menar Bodil Ohlsson. De kvinnor som ska provrörsbefruktas bör också känna till riskerna.

– Kanske de kan överväga adoption i stället? Eller nöja sig med bara ett eller två barn, eftersom risken för magproblem verkar öka med antalet hormonbehandlingar?

Stor inverkan på livskvaliteten

Att GnRH påverkar både äggstockarna, livmodern och tarmen beror på att samtliga har receptorer som kan fånga upp hormonet. Om en kvinna får höga doser hamnar effekten därför inte bara i äggstockarna, vilket är avsikten inför en provrörsbefruktning, utan också i tarmen där det kan göra skada.

IBS är medicinskt sett ingen allvarlig sjukdom, men den kan påverka patientens liv mycket starkt.

– Undersökningar av människors livskvalitet har visat att IBS-patienterna faktiskt mår lika dåligt som cancerpatienter, säger Bodil Ohlsson.

Om man alltid måste hålla sig i närheten av en toalett, ofta får störta ut från ett möte eller en middag när magen fått panik, ständigt har magknip och inte kommer i sina kläder för att magen svullnat upp, så är det inte konstigt om livskvaliteten påverkas. Till det kommer att besvären inte alltid tas på allvar.

Låg status som kvinnosjukdom

– En av mina doktorander visade i en studie att det viktigaste av allt var att bekräfta patientens uppfattning av problemet. Om de möts av inställningen att det inte är något att bry sig om blir deras situation ännu tyngre.

Återkommande magproblem är oberoende av ålder och kön visar breda folkhälsoenkäter. De som söker vård för sina besvär är dock främst kvinnor och yngre personer.

Att IBS därför setts som en kvinnosjukdom är ett skäl till dess låga status. Att sjukdomen finns i tarmar och mage – nödvändiga men lite äckliga organ– är ännu ett skäl.

– Men som sagt, det finns tecken på en ljusning. Inom forskarvärlden tas tarmens problem mer på allvar idag, och den populärvetenskapliga boken ”Charmen med tarmen” var förra årets mest sålda faktabok. Så jag tror våra patienter kan få en bättre hjälp i framtiden, menar Bodil Ohlsson.

Text: INGELA BJÖRCK