Publicerad av Ragnhild Ahlgren
Kategorier: Barn och ungdomar, Blodet och immunförsvaret, Cancer, Feature, Vad forskar du om.

Visa faktaruta!
Barn som åker skridskor

Foto: Colourbox

Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn. Bättre diagnostik och effektivare behandling har gjort att drygt 80 procent av barnen blir friska. Ett fåtal drabbas dock av återfall och de är fokus för Bertil Johanssons forskning.

Bertil Johansson är läkare och professor i klinisk genetik vid Lunds universitet. Hans grupp gör genetiska analyser och försöker identifiera förändringar i arvsmassan i leukemicellerna hos de barn som får återfall.

-Det hade inte varit dumt om vi redan vid diagnos kunde göra en analys och se att det här är en farligare form som vi skulle behandla annorlunda redan från början, säger Bertil Johansson.

Detaljerad diagnostik

Idag vet forskarna att leukemi beror på att det uppkommer förändringar i cellens arvsmassa och flera olika avvikelser har identifierats. Varje avvikelse innebär en särskild leukemityp som kräver en speciell behandling. Ju mer detaljerad diagnos, desto större möjlighet till en riktad och effektiv behandling.

-Redan idag får barnen olika behandling baserat på vilka genetiska förändringar som finns men vi behöver dela upp dem mer, säger Bertil Johansson.

Kromosomer

Inom leukemidiagnostiken använder man olika metoder. FISH är en teknik som används för att identifiera genetiska förändringar. Bilden visar en kromosomförändring där en del av kromosom 21 finns i flera kopior, rosafärgad i bilden. (Foto: Bertil Johansson)

Okontrollerad tillväxt

Vid leukemi växer omogna förstadier till de vita blodkropparna okontrollerat i benmärgen och tränger på olika sätt ut den friska blodbildningen i benmärgen.

Det finns två huvudtyper av leukemi hos barn, akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML). De två leukemisorterna utgår från olika sorters celler i blodet.

Sämre prognos för T-ALL

Varje år insjuknar ett hundratal barn och ungdomar i leukemi. ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. Närmare 90 procent blir botade men de som råkar ut för en svårare form, T-ALL, har en sämre prognos.

Att hitta olika genetiska förändringar som förklarar varför T-ALL är svårare att bota och varför det går bra för en del barn men inte för andra är därför ytterligare en utmaning för Lundaforskarna.

-Vi vet inte vem som behöver en tuffare behandling, det finns idag inga säkra genetiska markörer. Vi letar även här efter det vi kan ha nytta av vid diagnos.

DNA teknik

För att hitta de små förändringarna i kromosomerna använder sig forskarna av en teknik som gör det möjligt att analysera en miljon DNA-varianter samtidigt. Genom att studera kromosomerna hos flera hundra fall hoppas Bertil Johansson och hans grupp att de ska kunna hitta de förändringar som kan vara av betydelse.

För att få ihop antalet fall av de mer sällsynta leukemivarianterna är det viktigt att samarbeta med andra forskargrupper på andra sjukhus.

Nordiskt samarbete

-Vi har ett fantastiskt samarbete i Norden. Alla barn och ungdomar som får leukemi behandlas enligt samma rutin, säger Bertil Johansson. Det spelar ingen roll om det är i Oslo, Reykjavik eller Lund.

Det här gör att forskarna har tillgång till prover från fler barn och att de vet att de barn som får återfall har diagnostiserats på samma sätt och genomgått samma behandling.

Barnleukemi behandlas med olika cellgifter, ibland med flera på samma gång, och i vissa fall i kombination med benmärgstransplantation.

Trots att forskarna känner till många av de genetiska förändringar som finns i leukemicellerna finns många frågor kvar att besvara

-Fortfarande vet vi inte varför leukemier uppkommer, säger Bertil Johansson.

Text: RAGNHILD AHLGREN