Vetenskap & Hälsa

Barncancer: sjukdom som lämnar spår

2019-05-24
fötter på en person som går på en sandstrand och lämnar spår efter sig
Foto: khadeeja-yasser/unsplash

Allt fler barn som drabbas av cancer överlever sin cancersjukdom. Men två tredjedelar av dem riskerar att få komplikationer senare i livet, på grund av sjukdomen eller behandlingen de genomgått. På Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet bedrivs olika forskningsprojekt för att förbättra livet för dessa canceröverlevare.

Bland de komplikationer som barncanceröverlevare riskerar att drabbas av senare i livet finns till exempel ny cancer, hjärntrötthet, kognitiva eller hormonella problem, hjärtproblem och fertilitetsproblem. På Skånes universitetssjukhus finns en särskild mottagning där man möter canceröverlevare som riskerar att drabbas av sena komplikationer, den så kallade seneffektmottagningen.

Bilden föreställer Lars Hjorth
Lars Hjorth. Foto: Mikael Risedal

– Idag finns cirka 1 600 barncanceröverlevare i Södra sjukvårdsregionen och vi har så här långt hunnit träffa drygt 800 av dem, säger Lars Hjorth, barncancerläkare på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Register sedan 1970

Forskarna har tillgång till ett register över samtliga barncancerfall i Södra sjukvårdsregionen sedan 1970. Utifrån det kan man erbjuda patienterna uppföljande undersökningar och förebyggande behandling för att mildra eller i bästa fall helt undvika komplikationer.

– Vi känner till en del om vilken typ av behandling som ger vilken typ av komplikationer men vi känner långt ifrån till alla samband. Forskningen har inte kommit så långt att vi kan säga hur en komplikation helt kan förhindras men målet är att vi ska veta mer om vilka patienter som löper vilka risker och därför bör följas upp på ett strukturerat sätt, säger Lars Hjorth.

Minska risken för seneffekter

Patienterna får en behandlingssammanfattning med information om vilka behandlingar de genomgått, vilka risker det kan medföra senare i livet och rekommendationer om vilka undersökningar de därför bör genomgå och när.

Inom ett europeiskt forskningsprojekt, Pan Care Follow Up, kommer Lars Hjorth och hans kollegor att undersöka om patienterna upplever någon nytta med de undersökningar de genomgått och den skriftliga information de fått via sin seneffektmottagning. Projektet genomförs tillsammans med forskargrupper i Belgien, Italien och Tjeckien.

– Tanken med behandlingssammanfattningen är att patienterna ska förstå vad de kan och bör göra för att minska risken att drabbas av sena komplikationer. Vi tror att vi gör nytta med sammanfattningen och med rekommendationerna men vad patienterna själva upplever är det faktiskt ingen som studerat närmare, säger Lars Hjorth.

AI kan bidra till ny kunskap

Forskarna tar även hjälp av metoder lånade från fältet artificiell intelligens, AI. I ett tvärvetenskapligt projekt som leds av Helena Linge, forskare vid Lunds universitet, undersöks hur AI kan bidra till ny kunskap som kan stärka forskningsfältet.

Bilden föreställer Helena Linge
Helena Linge. Foto Eva Bartonek Roxå

– Det gör vi för att bygga ut kunskapen hos patienterna och vården, och kanske kan vi bidra till att förbättra barncancerbehandlingen idag för att minska sena effekter i framtiden, säger Helena Linge.

Med hjälp av AI söker forskarna efter samband mellan behandlingar och vad som sker med patienterna senare i livet.

– Kunskap om tidigare okända mönster skulle kunna innebära nya möjligheter för patienterna och den uppföljande vården säger Helena Linge.

Text: MAGNUS ASPEGREN