Annelie Shami: – Sätt lock på hjärtattacken!

Share |

Åderförkalkning är ingen vacker historia. Det börjar utvecklas redan i unga år och växer under decennier – plötsligt är hjärtattacken ett faktum. Men tänk om åderförkalkningen bara kunde finnas där i det tysta, utan att ge symtom. För varför måste egentligen hjärtattacken rätt vad det är slå till när vi ändå levt med åderförkalkning så länge?  
Blodceller i blodkärl

Foto: Dreamstime

Ett åderförkalkningsplack i ett blodkärl kan liknas vid ett infekterat sår som aldrig läks. Det är en inflammerad massa där mjukt fett och hårda kalkbitar trängs med stabil ärrvävnad jämte tomma, ruttna fickor där vävnaden börjar dö. Celler från immunförsvaret försöker reparera kärlet, men lyckas istället mest överaktivera immunförsvaret och förvärra inflammationen. Ett tunt, skyddande lock gjort av ärrvävnad är det enda som kapslar in placket och hindrar det från att läcka ut i blodet. Om locket brister får det förödande konsekvenser.

Brister plötsligt

Så länge ärrvävnaden stänger inne plackets innehåll och blodet fortfarande har plats att flyta förbi klarar man sig rätt bra. Går ärrvävnaden däremot sönder kommer fettet, varet och de andra plackdelarna i kontakt med blodet. Precis som när ett sår rivs upp koagulerar blodet och i det trånga kärlet är det först nu som åderförkalkningen ger sig till känna.

Halsartären är ett blodkärl som lätt åderförkalkas och stannar blodpropppen kvar där och täpper till kärlet drabbas man ofta av blindhet och medvetslöshet. Om proppen löser upp sig igen och blodflödet återställs kan man återhämta sig. Bryts proppen loss kan den färdas med blodet till hjärtat och blockera ett mindre kärl –  det är då man får en hjärtattack. Vad det är som gör att åderförkalkningsplacken plötsligt brister har länge varit en gåta.
Tvärsnitt av åderförkalkat plack

Halsartär med åderförkalkningsplack från mus. Vävnaden ses i genomskärning och är färgad så att ärrvävnad är blå och cellkärnor mörkröda. Delar av kärlväggens elastiska membran är grönmarkerade i efterhand. Bild: Annelie Shami.

Muskelceller kapslar in

Vi tror att svaret ligger i ärrvävnaden som både finns inuti och kapslar in åderförkalkningsplacket. För att ta reda på vad det är som gör ärrvävnaden instabil undersöker vi hur den tillverkas. Ärrvävnaden tillverkas av en sorts muskelceller från kärlväggen. I ett friskt kärl tillverkar de ingen ärrvävnad, utan istället behövs de för att kärl ska kunna dras ihop eller vidgas med blodtrycket. Blir kärlet inflammerat för att ett åderförkalkningsplack börjar bildas får cellerna signaler om det och, precis som när hudens celler försöker läka ytliga sår, försöker de läka kärlet. Ärrvävnaden tillverkas i många steg där små, tunna fibrer tvinnas och länkas ihop så att de blir tjocka och starka. Vi undrade om vi kunde påverka själva åderförkalkningen genom att påverka dessa steg.

Bra med starkt ärrförsvar

Vi har jämfört möss, där en speciell del av tillverkningen av ärrvävnad är defekt, med möss där ärrvävnaden tillverkas utan störningar. Hos möss med defekt tillverkning såg placken mycket riktigt annorlunda ut – fibrerna mognade sämre och var inte lika tjocka och starka. Dessutom innehöll placken i dessa möss mindre fett jämfört med normala möss. De ärrvävnadsproducerande cellerna var däremot fler i placken med defekt produktion, och de förökade sig mer aktivt.

Vi har nu lärt oss att ärrvävnadens tillstånd påverkar hela åderförkalkningsplacket och det är ett viktigt steg på vägen till att förstå varför placken brister så att vi kan lära oss att stabilisera åderförkalkningen och på så sätt minska upp­komsten av hjärtattack och stroke. Ärrvävnaden har blivit ett nytt och spännande sätt att angripa en sjukdom som drabbat människor i tusentals år.

Text: Annelie Shami

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

Annelie Shami

Annelie Shami har läst kandidat- och masterprogrammet i biomedicin vid Lunds universitet och är nu doktorand vid Instutitionen för experimentell medicinsk vetenskap. Hennes forskning i kärlväggsbiologi för professor Anna Hultgårdh-Nilsson handlar om stabilitet i åderförkalkningsplack.

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig

Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt

Ung forskare belönas – förutser hjärtinfarkt

Vårdguiden om åderförkalkning

Vetenskaplig information

Medicinska fakultetens forskningsdatabas

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Sommarläsning på Aktuellt om vetenskap & hälsa
Sommarläsning på Aktuellt om vetenskap & hälsa
Böjveckseksem hos barn kan vara en signal om att huden är extra känslig. Något du kan behöva tänka på vid ditt val av framtida yrke. Foto: Wikimedia Commons
Kan huden sätta stopp för yrkesval?
Anpassning till nya livsvillkor nyckeln till god hälsa efter stroke
Anpassning till nya livsvillkor nyckeln till god hälsa efter stroke
Studie visar arvets betydelse för flera cancerformer
Studie visar arvets betydelse för flera cancerformer

Vad forskar du om?