Publicerad av Nina Nordh
Kategorier: Feature, Fostret och det nyfödda barnet, Matsmältning, njure, lever och urinvägar, Video.

Visa faktaruta!

Vad ska man göra när babyn skriker timme in och timme ut, när man inte får sova och inte ens klarar att gå ut?

Det är lätt att förstå den desperation föräldrar till barn med spädbarnskolik känner. Men det finns hopp, hjälpen kan vara små nålstick i babyns hand, det visar forskning vid Lunds universitet.

Det är Kajsa Landgren, sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och akupunktör som har forskat om spädbarnskolik och akupunktur. Hon har visat att akupunktur minskar barnens skrikande och att föräldrarna oftare upplever att barnens sömn blivit bättre och mag-tarmfunktionen mer normaliserad.

Nålstick i handen

– Redan efter första behandlingsveckan upplevde flera föräldrar en förbättring, säger Kajsa Landgren.

akupunktur mot spädbarnskolik

Akupunktur mot spädbarnskolik. Foto: Kajsa Landgren

Hon har gjort en studie på 81 barn som slumpmässigt valts ut att ingå antingen i en behandlingsgrupp eller i en kontrollgrupp. Varken föräldrar eller försöksledare har vetat vilka barn som fått behandling, bara den sjuksköterska som utfört akupunkturen har känt till det.

Barnen i behandlingsgruppen fick ett litet nålstick i handen vid sex tillfällen under en treveckorsperiod. Nålsticket, som går två millimeter djupt och varar två sekunder, känns knappt av babyn. Föräldrarna fick sedan föra dagbok över barnets skrikande, gnällande och hur de sovit, ätit och bajsat.

– Resultaten visade att barnen som fick akupunktur skrek mindre och skrikandet avtog snabbare än i kontrollgruppen. Kolik självläker så alla barnen blev bättre med tiden men det gick snabbare i gruppen som fick akupunktur, säger Kajsa Landgren.

Vad det är som ligger bakom spädbarnskolik vet man inte och det saknas effektiv behandling.

Ett liv i inferno

– Föräldrarna är övertygade om att det har något med magen att göra, att de kan avgöra när barnen har ont. Omkring 25 procent av barnen blir bättre om de inte utsätts för komjölksprotein, som exempelvis finns i vanlig modersmjölksersättning, så en rimlig första åtgärd är att se till att barnen får alternativ utan komjölk, säger Kajsa Landgren.

Hon har också intervjuat föräldrar när de varit mitt i kolikperioden. Gemensamt för många var känslan av att leva i ett inferno och en stark känsla av maktlöshet. Föräldrarna hyste också en stor oro, för det är svårt att tro att ett barn kan skrika så mycket utan att det är ett allvarligt fel.

En uppföljande intervjustudie fyra år senare visade att föräldrarna tydligt mindes det kaos kolikperioden var men också att det gick över. De har landat i en god situation och känner sig stärkta i sin föräldraroll.

Dåligt förtroende för barnhälsovården

Kajsa Landgren

Kajsa Landgren. Foto: Roger Lundholm

– Ett allvarligt fynd är att de här föräldrarna har tappat tilliten till barnhälsovården. De upplevde att de inte blev förstådda och kunde få råd som inte hjälpte, säger Kajsa Landgren.

Att använda en dagbok där föräldrarna noterar hur mycket barnet skriker på ett dygn kan vara ett bra underlag för en dialog mellan föräldrar och barnhälsovården, menar Kajsa Landgren.

Nu planerar hon för en större akupunkturstudie där fler kliniker och fler barn ska ingå. Lyckas hon upprepa sina resultat är det ett steg på vägen mot att kunna erbjuda spädbarnsakupunktur till fler barn med kolik.

Text: RAGNHILD AHLGREN