Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Utemiljön på många förskolor kan bli bättre

2014-06-05
utelek
Foto: Bholmesy, Pixabay

En ny barnhälsorapport visar att skånska barn överlag mår bra, men att det behövs ett ökat barnperspektiv i samhällsplaneringen. Bland annat är många förskolegårdar inte att betrakta som barnvänliga.

Föräldrar till barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år har fått svara på frågor om sitt barns hälsa och livsmiljö inför rapporten ”Barn, miljö och hälsa – en rapport från Skåne, Blekinge och Kronobergs län 2013”.

– Nästan alla föräldrar tycker att deras barn mår bra eller ganska bra; det är alldeles tydligt. Bland de yngre barnen har fler föräldrar än förra mätningen svarat att deras barn mår ”mycket gott”, säger Kristina Jakobsson, verksamhetschef på Arbets- och miljömedicin i Lund, som varit ansvarig för arbetet med rapporten.

Många förskolor inte barnvänliga

Rapporten handlar om skånska barns miljö hemma, i skolan och på fritiden. Den tar upp buller, luftföroreningar och miljögifter, mat och motion, och barns exponering för vuxnas tobaksrökning. Även förskolor har undersökts.

– Bara hälften av de 652 förskolorna i rapporten är byggda för att vara just förskolor. Och var fjärde förskola vill inte använda ordet ”barnvänlig” för att beskriva sin förskolegård, berättar Emilie Stroh, yrkes- och miljöhygieniker på Arbets- och miljömedicin.

Ett exempel på att förskolornas gårdar inte alltid är barnvänliga, är bristen på lekplatser som ligger skyddade från solen.

– Malignt melanom är den snabbast ökande cancerformen idag, men också en cancerform som kan förebyggas genom försiktighet med stark solstrålning. Trots detta saknar drygt en tredjedel av alla förskolegårdar en skuggad lekplats, säger Emilie Stroh.

lek
En lekplats med grönska skyddar mot solstrålningen. Foto: Flickr

Även buller är ett problemområde inom förskolan, och fler barn än tidigare upplever sig störda av buller från andra barn i förskola, skola och på fritidshem.

– Utöver detta är barn lika exponerade som alla andra för trafikbuller, vilket innebär att barn kanske är den grupp i samhället som är allra mest utsatt för buller, säger Annelie Johansson, chef för miljöavdelningen på Länsstyrelsen Skåne.

Åtgärder på kommunal nivå

För varje undersökt område föreslår rapporten åtgärder. De allra flesta problemen kan barnen eller deras föräldrar endast i begränsad omfattning påverka själva, och därför är det viktigt med ett tydligt barnperspektiv i samhällsplaneringen.

– Det är förstås glädjande att de flesta barnen i Skåne mår bra, men det krävs ytterligare strukturella åtgärder som kan komma alla barn till del. Jag tänker främst på problemen med buller i skolmiljön och den bristande utevistelsen. Även det faktum att så många föräldrar med små barn röker är något vi måste jobba vidare med, tillsammans med föräldrarna som bär det yttersta ansvaret, säger Birgitta Södertun (KD), regionråd och ordförande i folkhälsoberedningen i Region Skåne.

Text: LISA ÅBERG

Artikeln har tidigare publicerats som pressmeddelande från Region Skåne, 19 maj 2014