Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Undvika oväntade hjärtstopp på sjukhus

2014-11-04
Foto: Roger Lundholm
Sjuksköterskorna Marika Hall och Martin Spångfors gör en rutinkontroll för att tidigt spåra de patienter som skulle kunna drabbas av oväntat hjärtstopp på sjukhus. Foto: Roger Lundholm

Sjukvården i Region Skåne och Lunds universitet ligger i frontlinjen i Sverige när det gäller att förebygga oväntade hjärtstopp på sjukhus. Nu är en metod för att spåra patienter i riskzonen på väg att införas på alla sjukhus i Skåne.

Metoden kallas NEWS, National Early Warning Score, och är en vidareutveckling av MEWS, Modified Early Warning Score, som ursprungligen togs fram i Storbritannien på 90-talet.

– På alla sjukhus i Köpenhamnsregionen har MEWS sedan några år tillbaka införts på samtliga avdelningar, säger Gitte Bunkenborg.

gitte bunkenborg
Gitte Bunkenborg på sin arbetsplats på Hvidovre universitetssjukhus i Köpenhamn. Foto: Susanne Østergaard

Hon är intensivvårdssjuksköterska vid Hvidovre universitetssjukhus i Köpenhamn och presenterade tidigare i år metoden i sin avhandling vid Lunds universitet. Gitte Bunkenborg berättar att resultatet av att införa MEWS vid sjukhusen i Köpenhamnsregionen har varit över förväntan.

Från början fanns det dock ett visst motstånd från verksamheten.

Sparad tid och ökad patientsäkerhet

– Det fanns de som trodde att det skulle ta för mycket resurser från den ordinarie verksamheten att införa detta för alla patienter oavsett vad de var inlagda för, men det har visat sig vara precis tvärtom. De som var skeptiska från början upplevde så småningom att det i slutändan lönade sig.

– Du sparar tid och ökar patientsäkerheten genom en bättre omvårdnad, förklarar Gitte Bunkenborg. I de studier jag gjorde vid Hvidovre universitetssjukhus kunde jag också se att de oväntade dödsfallen, som många gånger beror på plötsligt hjärtstopp, minskade till en fjärdedel.

Vad innebär då MEWS i praktiken?

Jonas Åkeson. Foto: Kennet Ruona
Jonas Åkeson. Foto: Kennet Ruona

– Det handlar lite om ”back to basics” för oss inom vården, säger Jonas Åkeson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet. Han leder flera akutmedicinska forskningsprojekt i Köpenhamnsregionen och Region Skåne.

– Vi behöver sätta patienten i centrum och träna upp vår kliniska blick – att prata med patienten, att känna och se för att hela tiden ha koll på hur han eller hon mår, menar Jonas Åkeson. Då kan vi mycket tidigare upptäcka när patienter börjar försämras och sätta in enkla men effektiva åtgärder direkt på plats. Och när det behövs koppla in mobila intensivvårdslag eller överföring till intensivvårdsavdelning.

Avvikelser ofta flera timmar innan hjärtstoppet

Många gånger föregås hjärtstopp på sjukhus av avvikelser i t.ex. andningsfrekvens, blodtryck eller puls. Avvikelserna visar sig ofta flera timmar innan hjärtstoppet sker. Med MEWS och NEWS struktureras övervakningen av patienterna enligt ett standardiserat system (se faktaruta intill).

– Genom att tidigare involvera intensivvårdsavdelningen i vården av kritiskt sjuka finns det så mycket mer vi kan göra för att hjälpa dem, säger Martin Spångfors vid Centralsjukhuset Kristianstad som är den sjuksköterska som kommer att samordna införandet av NEWS på de skånska sjukhusen.

– Samma sak gäller egentligen också inom primärvården, och för dem som vårdar anhöriga i hemmet, menar Gitte Bunkenborg. Lär du dig använda den här kontrollmetoden kanske du tidigare upptäcker att patienten behöver syrgas eller vätska. Eller blir du tidigare medveten om att du behöver hjälp och kan ringa efter en läkare, en ambulans eller ett mobilt intensivvårdslag.

Text: NINA NORDH