Förr var det infektionssjukdomar som främst hotade vår hälsa. I dag är det sjukdomar med koppling till inflammation som MS, diabetes, rematoid artrit, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar. Forskarna anar ett orsakssamband mellan inflammation och ohälsa, och det sambandet kan påverkas av våra egna tarmbakterier.

Våra kroppar består till viss del av bakterier. Tillsammans utgör de ett helt kilo av en vuxen människas kroppsvikt. För att vi ska må bra, måste det finnas en rik variation och en balans mellan onda och goda bakterier. Med modern genteknik kan man undersöka hur bakteriesammansättningen ser ut i tarmfloran hos olika personer.

Ny koststudie

I Malmö Offspring Study (MOS), Malmö familjestudie, får deltagarna i detalj skriva ned allt de äter och dricker under fyra dagar och därefter föra in uppgifterna i en databas på Internet.

– Ser man något som ökar risken, så undrar man ju varför, man vill veta vilken mekanism det är, säger Emily Sonestedt som studerar genetisk epidemiologi.

Maten blandas med bakterierna

Samspelet mellan tarmbakterier och människan sker såväl i magsäcken, som i tunntarmen och tjocktarmen. Det vi äter kommer ner och blandas med bakterierna i mag-tarmkanalen. Bakterierna bryter ned olika ämnen och producerar även olika ämnen som tarmen kan ta upp.

Förebygga sjukdom

Frida Fåk studerar industriell näringslära och livsmedelskemi.

– Tanken är att vi ska kunna säga vid vilka sjukdomar det är viktigt att titta på tarmfloran, och var och hur tarmfloran spelar roll, säger Frida Fåk och fortsätter:

– Om man hittar en sjukdom där tarmbakterierna faktiskt orsakar sjukdomen, eller är starkt kopplad till den, så ska vi kunna försöka ta fram nyttiga livsmedel och bra behandlingar som kan normalisera en dålig tarmflora, och på så vis både förebygga sjukdomar och till och med förhoppningsvis kunna bidra till att bota människor från kroniska sjukdomar.

Fokus på tarmbakteriefloran

Trots att det nu är mycket fokus på tarmbakteriefloran (kallad mikrobiota) och vad den kan ha för betydelse för vår hälsa, vet forskarna ännu ganska lite. Och det kan ta både ett och två decennier innan man kan se konkreta uppföljningsresultat från MOS-studien.

– Här får vi en unik möjlighet att studera en väl definierad befolkningsgrupp, ta avföringsprover för tarmbakterier och se vad den relationen kan ha för betydelse, framför allt om tio, tjugo år när det börjar utvecklas sjukdomar i den här gruppen, säger professor Bengt Jeppson, en av pionjärerna på området.

Text: SARA LIEDHOLM

Artikeln är tidigare publicerad av Diabetesportalen, 4 november 2013