Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

”Städbakterier” ger hopp om klorfritt kranvatten

2023-06-19
Ofarliga rovbakterier tog över när kloret togs bort. Foto på dricksvattenrör: Krisjtan Pullerits

I en unik studie i dricksvattenledningar i Halland testade forskare och det lokala vattenbolaget att skippa klor i dricksvattnet. Resultatet? En bakterietillväxt så klart, men efter ett tag kom överraskningen: En ofarlig rovbakterie växte till sig och åt upp flertalet bakterier.

Studien tyder på att klor inte alltid behövs om filtreringen är bra samt att rovbakterier på sikt kanske kan användas för att rena vattnet.

Precis som människans tarmar innehåller en rik bakterieflora, frodas många slags bakterier i våra dricksvattenledningar. På insidan av rörväggarna finns en tunn, kletig beläggning, en så kallad biofilm, med bakterier. Dessa bakterier har alltså överlevt tillförseln av klor vars primära uppgift är att döda bakterier i allmänhet och hälsovådliga bakterier i synnerhet.

Ett vanligt glas dricksvatten innehåller massor av ofarliga bakterier. Dock är kloret, som i det studerade ledningsnätet tillsätts i form av monokloramin, inte helt oproblematisk.

Catherine Paul

– Klor är ett effektivt sätt att desinficera, men det finns bevisad risk för hälsopåverkan. Klor har kopplats till cancer och fosterskador. Att studera om klor kan ersättas med andra metoder är därför relevant, säger Catherine Paul, docent och universitetslektor i teknisk vattenresurslära och teknisk mikrobiologi vid LTH, Lunds universitet. Hon har i många år studerat dricksvattnets mikroflora och olika slags reningsmetoder.

Unik på plats-studie

Nyligen har hon, hennes doktorand Tage Rosenqvist och andra forskare på Teknisk mikrobiologi samt medarbetare på Vatten och miljö i väst AB (Vivab), Sweden Water Research AB och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) publicerat en studie. Artikeln bygger på flera års övervakning av den befintliga mikrofloran i dricksvattenledningar i Varberg.

– Ett sådant här samarbete mellan akademi, industri och statliga aktörer är mycket speciellt, skulle jag tro. Vi har olika nyckelkompetenser och det faktum att studien gjorts i ett riktigt system gör resultaten mer tillförlitliga än om vi endast hade gjort labbstudier, säger Catherine Paul.

Idag renas vårt dricksvatten i flera steg. Först via olika slags filter och sandbäddar – olika vattenbolag gör på lite olika sätt – men som sista steg tillsätts nästan alltid klor.

I Varberg skippade man år 2020 klor eftersom man nyligen installerat ett lite dyrare så kallat ultrafilter, en typ av extremt finmaskigt filter som hindrar farliga mikroorganismer från sjöar och grundvatten att slinka igenom. Kloret bedömdes som överflödigt, även om man inte visste vad konsekvenserna för bakteriefloran skulle bli.

Bakteriebuffén förändrades

Två månader innan klorstoppet och tre månader efteråt tog forskarna vattenprover för analys från flera olika punkter i nätet. I labbet filtrerades sedan DNA-sekvenser fram och jämfördes med databaser för att lägga mikrobiom-pusslet. Ett år senare återvände forskarna och tog nya prover för att se hur det slutgiltiga mikrobiomet såg ut.

– Det är som en ny restaurang flyttar in. Kloraminet tar inte bara död på vissa bakterier, det är också mat för andra bakterier. Under perioden kunde vi se hur bakteriebuffén ändrades.

När kloret försvann svalt vissa bakteriarter medan andra växte och frodades. Forskarnas stora förvåning kom när de in i den tredje klorfria månaden observerade att vissa bakterier drastiskt rasade i antal. Och att en speciell slags bakterie samtidigt ökade: nämligen rovbakterien Bdellovibrio.

– Just denna slags bakterie har vi inte sett i tidigare studier av det här dricksvattennätet. Den har förmodligen legat gömd i biofilmen men fick nu sin chans. Den är helt ofarlig för oss människor.

Bedömningen att kloret blev överflödigt när ultrafiltret tillsattes visade sig således riktigt.

Bakteriemix i stället för klor

För forskarna var det primära intresset dock inte att utforska resultatet av ultrafilter. Det är en ganska dyr lösning. Snarare vill man förstå dricksvattenrörens dolda mikroflora bättre. På sikt kanske kan man hälla i en mix av bakterier i stället för klor?

– Det krävs fler studier för att bättre förstå hur naturen fungerar inom byggd miljö. Jag skulle gärna vilja veta hur alla dricksvattenbakterierna påverkar oss. De är inte är skadliga, men kanske är de till och med hälsosamma?

– Våra slutsatser är alltså att det går att få säkert och rent dricksvatten utan klor. Vi observerade ingen ökad risk, vilket var vattenbolagets farhåga.

Förutom den typ av ultrafiltrering som används i Varberg, finns andra sätt att rena vatten utan klor, såsom UV-ljus eller biofilter.

– Fördelar och nackdelar finns med alla metoder. UV-ljus är en effektiv metod, men en nackdel är att lamporna drar mycket energi. Biofilter kräver ofta ingen energi alls, men tar upp väldigt mycket plats. Ultrafilter är dyrt. På många dricksvattenverk i Sverige renas vattnet med en kombination av olika metoder. Men klor är inget måste om man har andra strategier för att ta hand om och övervaka bakterier, visar vår studie.

Länk till vetenskaplig artikel “Succession of bacterial biofilm communities following removal of chloramine from a full-scale drinking water distribution system”

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet