Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Så vill de genskjuta virus

2020-11-06
bilden är en illustration av virus som visas som blå bollar från vars yta det sticker ut piggar. Varje pigg har en liten klubba ytterst. På bilden ses en stor och sex mindre virusmolekyler
iStock/CHIARI_VFX

Vetenskap & hälsa har frågat fyra virusforskare, alla verksamma vid Lunds universitet och initiativtagare till ett viruscentrum, hur de med sin forskning vill bidra till en bättre förståelse för hur olika virus smittar och leder till sjukdom. Forskningsfrågeställningarna har stor betydelse för både grundläggande medicinsk och patientnära forskning.

Viktigt att veta hur virus sprids

Om vi ska kunna bekämpa virussmittor på ett effektivt sätt är det viktigt att få en ökad förståelse för hur virus sprids, infekterar och leder till sjukdom. Joakim Esbjörnsson-Klemendz menar att ett bättre helhetsperspektiv skulle kunna öppna upp för utveckling av både nya läkemedel och nya effektiva vaccin.

Porträttfoto Joakim Esbjörnsson-Klemendz
Joakim Esbjörnsson-Klemendz har främst forskat om blodburna virus som hiv och hepatit C, men studerar nu även influensa, RS-virus och coronavirus.

– Vi behöver få en ökad förståelse kring varför vissa samhällsgrupper eller regioner är särskilt utsatta. För att studera spridningsmönster använder vi oss av olika metoder för att kartlägga genetiska fingeravtryck i virus arvsmassa. Vi är också intresserade av att identifiera nya mekanismer för hur virus infekterar och orsakar sjukdom, säger Joakim Esbjörnsson-Klemendz, docent i virologi vid Lunds universitet.

Virusinfektioner kostar samhället mångmiljardbelopp men det finns i dagsläget endast ett begränsat antal vacciner och antivirala läkemedel. Dessutom har virus en oöverträffad förmåga att utveckla resistens mot läkemedel.

– För att kunna utveckla nya läkemedel och effektiva vaccin är det därför otroligt viktigt att identifiera och förstå de nyckelmekanismer genom vilka virus sprids och orsakar sjukdom.

Hiv-kusinerna som skiljer sig i aggressivitet

Hiv-1, viruset som har fått global spridning och som de flesta känner till som enbart ”hiv”, har en mindre aggressiv släkting, hiv-2. Personer som infekteras med hiv-2, och förblir obehandlade, utvecklar inte aids lika snabbt som vid hiv-1 infektion.

porträttfoto Marianne Jansson
Marianne Jansson studerar olika typer av hiv-infektioner.

– Denna skillnad är intressant. Vi vill ta reda på varför immunförsvaret lyckas kontrollera hiv-2 bättre och inte påverkas lika negativt som vid hiv-1- infektion, säger Marianne Jansson, docent i virologi vid Lunds universitet.

Hiv-1 leder fortfarande till en infektion som inte går att bota och mot vilken det saknas ett effektivt vaccin. Forskarna hoppas att deras studier av hiv-2 kan leda till kunskap om hur immunförsvaret skyddar och kontrollerar denna typ av hiv-virus för att på så vis förhindra sjukdom hos hiv-1-infekterade i form av antiviral behandling eller vaccin.

Genetisk variation – vad säger den om resistensutveckling?

Hur utvecklar virus resistens mot behandling, hur sprids de i befolkningen och vilka mekanismer använder virus för att ge upphov till sjukdom? Patrik Medstrand hoppas få svar på dessa frågor genom att studera den genetiska variationen hos virus.

Porträttfoto Patrik Mestrand
Patrik Medstrand studerar främst hiv, men även hepatitvirus och coronavirus.

Han är intresserad av den genetiska variationen hos virus och hur den är kopplad till sjukdomsgrad och spridning i samhället. Ny teknik har gjort det möjligt att studera den genetiska mångfalden hos virus på ett detaljerat sätt.

– I vår forskning använder vi oss av ultrakänsliga metoder för att spåra enskilda virala RNA-molekyler som ett sätt att studera genetisk diversitet, adaption, spridning och resistensutveckling hos virus, säger Patrik Medstrand, professor i klinisk virologi vid Lunds universitet och virolog vid klinisk mikrobiologi, Region Skåne.

Hans forskning har tydliga kopplingar till global hälsa då den till stora delar bygger på forskningssamarbeten från olika delar av Afrika söder om Sahara.

Virus som bidrar till cancer

Jordens vanligaste sexuellt överförda infektion orsakas av humant papillomvirus, HPV. Stefan Schwartz vill med sin forskning ta reda på hur viruset bidrar till uppkomsten av livmoderhalscancer och tonsillcancer.

Porträttfoto Stefan Schwartz
Stefan Schwartz forskar om HPV

– Vi försöker hitta svaga punkter hos viruset som kan utnyttjas som mål för antivirala medel, säger Stefan Schwartz, professor i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet och klinisk mikrobiologi vid Region Skåne.

Specifikt studerar han två papillomvirusproteiner som är nödvändiga för utveckling av cancer och som därmed utgör potentiella mål för antivirala läkemedel.

– Det finns för närvarande inga antivirala medel mot papillomvirusinfektioner eller papillomvirusorsakad cancer. Specifika läkemedel mot papillomvirus skulle avsevärt förbättra behandling av dessa virusinfektioner och papillomvirusorsakad cancer.

 

VIRUSCENTRUM

Våren 2021 startar ett nytt viruscentrum vid Clinical Research Centre (CRC), Lunds universitet, för att bättre samordna virusforskningen. Genom samlokalisationen hoppas man hitta nya globala samarbeten och stärka disciplinen virologi. I det nya viruscentrumet kommer de forskargrupper som leds av Joakim Esbjörnsson-Klemendz, Marianne Jansson, Patrik Medstrand och Stefan Schwartz att ingå

 

Text: FORSKARNA TILLSAMMANS MED EVA BARTONEK ROXÅ

.