Att bygga upp ett starkt skelett när man är ung minskar risken för benbrott när man blir äldre. Den goda nyheten är att man inte behöver träna på elitnivå för att få ett starkt skelett – vanlig motionsträning duger bra bara den sker regelbundet. Bäst effekt får man dock av träningsformer som belastar skelettet, som exempelvis jogging – men också spinning.

Personer som har ett starkt skelett med hög benmassa löper mindre risk att råka ut för benbrott. Benmassan avgörs visserligen till största delen (60–80 procent) av det genetiska arvet men resten styrs av faktorer som man faktiskt kan påverka. Fysisk aktivitet och hur mycket kalcium man får i sig har positiv inverkan på benmassan medan rökning eller medicinering med kortison bidrar till att skelettet blir mera poröst.

Unik studie på vardagsmotionärer

Det finns en hel del forskning gjord på hur fysisk aktivitet påverkar benkvaliteten men de flesta studier är gjorda på elitidrottsmän.

– Vår studie är därför unik eftersom vi har studerat effekten av vanlig vardagsträning, såsom jogging, aerobics, spinning och styrketräning, säger Mattias Callréus, ortopedläkare och doktorand vid Lunds universitet.

Forskarna valde att göra studien på 25-åriga kvinnor. Benmassan ökar fram till ungefär 25 års ålder, därefter börjar benkvaliteten försämras. Hos kvinnor sker detta först långsamt och därefter snabbare när de kommer i klimakteriet. Det är också kvinnor som löper störst risk att råka ut för frakturer (benbrott) när de blir äldre.

Pensionsspara på benbanken

– Vi ville mäta benmassan när den är som bäst. Att bygga upp ett starkt skelett när man är ung är en fördel eftersom man då har mer benmassa att ta av innan man hamnar i riskzonen för benskörhet. Det kan jämföras vid att spara pengar. Ju mer man sätter in på benkontot som ung, desto mer kan man ta ut senare i livet.

I den aktuella studien har forskarna visat att benmassan hos unga kvinnor ökar om de tränar regelbundet. Träningsformen spelar dock roll och den bästa effekten fick man av träning som gav en ordentlig belastning på skelettet. Av de vanligaste träningsformerna gav jogging den största ökningen men nästan lika bra var spinning, vilket kanske är lite förvånande.

Även spinning stärker höften

– Det kan förklaras med att spinning kräver mycket muskelstyrka och en kraftig lårbensmuskel drar i skelettet och utvecklar därför en belastning som bygger upp benmassan. Det är framför allt i höften som man har sett den största ökningen av benmassa och det gäller även dem som joggar.

Tät benmassa i höften är extra viktigt eftersom de flesta benskörhetsfrakturer inträffar just där. Höftfrakturer måste opereras, leder till sämre livskvalitet, ökad dödlighet och är kostsamma för sjukvården. Genom att tidigt skaffa sig goda träningsvanor, att tidigt börja sätta in på benkontot, kan man i framtiden spara både lidande och pengar.

Viktigt med rolig skolidrott

Man undersökte därför även kvinnornas inställning till skolidrotten och det visade sig att de som hade en positiv upplevelse av idrotten var också mer fysiskt aktiva vid 25 års ålder än de kvinnor som inte hade tyckt om skolgymnastiken.

– Det visar hur viktigt det är med skolidrott. Kan man motivera barnen att vara med på idrotten och tycka att det är kul, då ökar chansen att de fortsätter att vara aktiva även längre fram i livet.

Benmassa är färskvara

Om man nu lyckas bygga upp ett starkt skelett i unga år, betyder det att man sedan lugnt kan luta sig tillbaka och börja plocka av sina besparingar från benkontot?

– Nej, benmassan är en färskvara som måste underhållas. Man kan t.ex. se att personer som varit gipsade under bara 6–8 veckor har börjat tappa benmassa lokalt, på den del som inte belastats.

Forskarna kommer nu att följa den aktuella gruppen kvinnor för att studera hur deras benmassa förändras över tid och av ändrade träningsvanor. En annan studie från Lunds universitet har redan visat att även måttlig fysisk aktivitet hos kvinnor som passerat klimakteriet kan minska benskörhet (Även måttlig fysisk aktivitet minskar benskörhet).

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Eva Bartonek Roxå (Mattias Callréus och joggande kvinna) och Colourbox (spinning, tre joggande kvinnor)

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i november 2012 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.