Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

När stressen sätter sig i kroppen

2020-05-20
Foto: Colourbox
Foto: Colourbox

Upp till 15 procent av befolkningen upplever långvarig smärta från ansikte, mun eller käkar. Problemen är tre gånger så vanliga hos kvinnor som hos män och det finns ett samband med ökad negativ stress i samhället. Per Alstergren, professor och övertandläkare, undersöker hur långvarig smärta påverkar hjärnan.

Många som lider av långvarig smärta i ansikte och käkar upplever negativ stress i livet, med höga inre krav. Att stressen lämnar avtryck i kroppen är kanske inte så märkligt.

– När vi är stressade spänner vi käkarna och det sätter sina spår. Det finns en teori om att det är en gammal stenåldersreflex som går ut på att skydda underkäken, som sitter rätt löst, säger Per Alstergren, professor vid odontologiska fakulteten vid Malmö universitet och ansvarig för den orofaciala smärtenheten där man hjälper de allra svåraste fallen av långvarig smärta.

Vanligare hos tjejer

Tyvärr börjar problematiken tidigt, redan vid puberteten, och är vanligare bland tjejer. Det behövs mer preventivt arbete så att man upptäcker problemen innan de blir långvariga, för då blir de också svårare att behandla, menar Per Alstergren.

– Över 90 procent av alla ungdomar går på regelbunden tandvård. Här har vi en möjlighet att upptäcka problemen tidigt.

Han berättar att tandvården, genom att ställa två enkla frågor, kan arbeta mer preventivt.

– Upplever patienten smärta i området framför örat, i ansiktet eller käken en gång i veckan? Eller upplevs smärta när man rör på käken?

Per Alstergren. Foto: Tove Smeds

Per Alstergren arbetar även vid Specialiserad smärtrehabilitering vid Skånes universitetssjukhus och man kan säga att han därigenom fungerar som en brygga mellan sjukvården och tandvården.

– Många av våra patienter med långvarig smärtproblematik faller i ett vakuum mellan tand- och sjukvård. Smärtan påverkar deras livskvalitet och många blir långtidssjukskrivna, berättar Per Alstergren.

Brygga mellan vård och tandvård

Förutom att träffa patienter forskar han på käkledsinflammationer hos personer med reumatism, framför allt hos barnreumatiker.

– Vi undersöker smärta, nedbrytning och tillväxtstörning i käkleden hos dessa patienter, och vårt mål är att hitta tidiga tecken med hjälp av till exempel biomarkörer i saliv eller blod, eller med hjälp av magnetkameraundersökningar.

Ett annat spår i forskningen går ut på att kartlägga de förändringar som långvarig smärta ger i hjärnan och om sådana förändringar är reversibla.

– Det finns indikationer på att hjärnans struktur och funktion förändras vid långvarig smärta, men exakt vad dessa förändringar innebär är inte så lätt att veta. Alla sinnesintryck hanteras av speciella centra i hjärnan, som syncentrum, hörselcentrum med mera. Men vid smärta ser vi att stora delar av hjärnan aktiveras, förklarar Per Alstergren.

Mer forskning behövs

Först undersöks alla patienter i studien med magnetkamera, för att se om strukturer i deras hjärna påverkats av långvarig smärta. Sedan får hälften av patienterna genomgå en internetbaserad KBT-terapi och hälften får bettskena. Därefter undersöks de på nytt, för att se om insatserna med KBT eller bettskena återställt de strukturer och funktioner som påverkats av smärtan.

– Studien inleddes 2016 och nu analyserar vi allt insamlat material. Även om vi förväntar oss att se behandlingseffekt hos gruppen som fick KBT över internet, så återstår det att se om förbättringen även innebär att hjärnan läkt. Men det vore fantastiskt, säger Per Alstergren.

Mer forskning behövs, med andra ord. Och det kan dröja innan vi vet svaret; forskning som studerar långvarig smärta behöver ofta följa deltagare över en längre tid.

– Även om det går att komma åt mekanismer vid kortare studier, så riskerar smärtstudier som är korta att inte vara relevanta, konstaterar Per Alstergren.

Av TOVE SMEDS