Idag finns det ingen bot för Alzheimers sjukdom. Men flera möjliga läkemedel håller på att testas, och i framtiden kan det bli aktuellt att screena medelålders personer för tidiga tecken på sjukdomen. Det tror professor Lennart Minthon, vars forskargrupp studerar demenssjukdomarnas bakgrund och behandling.
Foto: Dreamstime
Ett problem vid Alzheimers är att de bakomliggande förändringarna i hjärnan uppstår så tidigt. Man tror numera att de börjar redan 20 år innan patienten själv märker de första tecknen på att minnet blivit sämre. Det är ett skäl till att dagens läkemedel inte kan bota sjukdomen: då diagnosen ställs har förändringarna redan gått för långt.
– När nya, mer effektiva medel utvecklats kommer vi nog att vilja testa alla redan i medelåldern, menar Lennart Minthon.
Screening dyrt men lönsamt
Han tänker sig något i stil med mammografi, som ju görs på friska personer för att upptäcka tidiga stadier av en allvarlig sjukdom. En screening för demens skulle bli dyr, men borde ändå löna sig.
– Demenssjukdomarna kostar 51 miljarder kronor om året. Demenspatienter kan ju leva många år med sin sjukdom och behöver mycket tillsyn, säger Lennart Minthon, som räknat ut att de 51 miljarderna motsvarar över 1000 kronor i sekunden.
Går oftast att behandla
Hans forskargrupp är knuten till Sveriges största minnesmottagning, som finns hos Neuropsykiatriska kliniken på Segevång i Malmö. Här arbetar vårdpersonal och forskare sida vid sida för att undersöka de personer som söker för sitt dåliga minne.
Omkring 1.200 patienter om året besöker minneskliniken. Erfarenheten visar att omkring hälften av dem som söker för lätta minnesproblem kommer att bli sämre med tiden, medan minnet hos den andra hälften stannar på nivån ”mild glömska”.
PET-bild av en hjärna hos en patient med Alzheimers sjukdom till vänster och en frisk hjärna till höger. Bild: Wikimedia Commons
På patienter med misstänkt demens tar forskarna prover av ryggvätskan och bilder av hjärnan med PET-teknik. Undersökningarna ger information om hjärnans tillstånd och om hur mycket man kan hoppas av behandlingen. För det går oftast att behandla, om än inte bota, Alzheimers sjukdom.
– 30 procent av patienterna blir lite bättre av medicineringen. 60 procent blir antingen stabiliserade i den nivå de är på, eller bara långsamt sämre. Den sista tiondelen av patienterna biter medicinen tyvärr inte alls på, säger Lennart Minthon.
Fel i sophanteringen
Det är flera förändringar i hjärnan som ligger bakom Alzheimers sjukdom. Det har blivit fel i cellernas ”sophantering” så att nystan av döda celler bildas i hjärnan. Ett visst protein har förändrats så att transportsystemet i cellerna klibbar ihop, och synapserna – nervcellernas kontaktpunkter – har också skadats.
Malmögruppen deltar i flera internationella studier av läkemedel riktade mot olika delar av denna sjukdomsprocess. Vissa läkemedel är tänkta att lösa upp ansamlingarna av döda celler i hjärnan, medan andra ska förhindra skadorna på cellernas inre transportsystem.
– Studierna gäller mer än att se om medlen över huvud taget fungerar. Man måste ju också veta hur många doser som ska ges, hur ofta, och om medlen ska ges som dropp eller bara sprutas in som ett influensavaccin, förklarar läkaren Henrik Östlund.
Nära färdigt läkemedel
Två av de tilltänkta medicinerna har kommit ganska långt i utvecklingen mot ett färdigt läkemedel. Snart kommer man att kunna titta i facit, dvs. se vilka patienter som fått läkemedlet och vilka som fått ett overksamt medel, och om det gått bättre för de behandlade patienterna än för kontrollgruppen. För de företag som hittar effektiva Alzheimersmediciner väntar miljardvinster, så intresset är stort.
Men innan man kan behandla en patient, så måste man ha en riktig diagnos. Doktoranden Sebastian Palmqvist har gått igenom ett stort antal minnestester för att sålla fram de som ger de säkraste beskeden. Det gäller ju att skilja ut demenspatienterna från de personer vars minnesproblem orsakas av andra skäl som depression, ämnesomsättningsfel, långvarig stress eller felmedicinering. Testerna ska helst också skilja på olika typer av demens, eftersom det förutom Alzheimers även finns s.k. Lewybodydemens och andra demenssjukdomar.
Riskmarkörer för Alzheimers
Det är också viktigt att hitta blivande Alzheimerspatienter så tidigt som möjligt. Läkaren och forskaren Oskar Hansson har hittat två riskmarkörer, ämnen som finns i avvikande nivåer i ryggvätskan hos personer som så småningom får Alzheimers. Han går nu vidare bland annat med en studie av 200 friska personer över 60 år.
– Vi ska göra en hel rad med undersökningar och följa personerna i fem år. Statistiskt sett bör ett 20-tal av dem under den tiden råka ut för minnesstörningar. Då blir det intressant att se om de hade några avvikande värden i de tidiga undersökningarna, förklarar han.
Text: INGELA BJÖRCK
Artikeln är tidigare pubicerad i LUM, nr 3, 2011