Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Nedkylning vid hjärtstopp förbättrade inte överlevnaden

2021-06-23
De tre forskarna Gisela Lilja, Niklas Nielsen och Josef Dankiewicz står på en scen i Biskopshuset. Scenen är inramad med ett lila draperi. Alla tre forskarna bär kavaj och Niklas Nielsen lutar sig lätt mot ett högt bord. I bakgrunden ses en tavla med Lunds universitets och Region Skånes loggor
Forskare har undersökt om nedkylning vid hjärtstopp ökar överlevnad hos patienterna. Resultaten presenterades från Biskopshuset i Lund vid en presskonferens, via en videostreamad livesändning arrangerad av Critical Care Reviews. Foto: Tove Smeds.

Sedan 2005 har riktlinjerna för vård av medvetslösa hjärtstoppspatienter varit att kyla ned kroppstemperaturen till 33 grader. En randomiserad klinisk studie med 1900 patienter visar att denna behandling inte förbättrar överlevnaden. 
– Resultaten kommer att påverka riktlinjerna för intensivvård i hela världen, säger Niklas Nielsen, forskare vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett, som lett studien.

I början av 2000-talet visade två studier i New England Journal of Medicine att nedkylning av medvetslösa hjärtstoppspatienter kraftigt förbättrade patienternas överlevnad. Studierna ändrade rådande behandlingspraxis och ledde till att nya riktlinjer infördes runt om i världen. Evidensen för riktlinjerna ansågs av många dock svaga. Därför initierades en stor internationell, randomiserad klinisk prövning under ledning av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukvård.

Rekommendera normaltemperatur, inte nedkylning

Resultaten av den omfattande TTM2-studien som nu publiceras i samma tidskrift visar att nedkylning inte minskar dödligheten hos medvetslösa patienter med misstänkt hjärtstillestånd.

Porträttfoto av Niklas Nielsen. Han är klädd i en blå tröja och har slätrakat huvud.
Niklas Nielsen. Foto: Kennet Ruona

– Det är viktigt att ställa höga krav på kliniska studier, dels för att avgöra vad som ska införas i vården, dels för att utmana de insatser vi idag redan använder – för att säkerställa att vi gör rätt och att vården är evidensbaserad. Resultaten vi ser tyder starkt på att man bör rekommendera normaltemperatur, inte nedkylning, säger Niklas Nielsen, intensivvårdsläkare vid Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet.

Totalt ingick 1900 vuxna patienter som drabbats av hjärtstillestånd och som var medvetslösa då de inkom till sjukhus. Sammanlagt ingick 61 sjukhus runt om i världen och den del av studien som nu publiceras pågick mellan november 2017 och januari 2020. De patienter som ingått i studien hade fått oväntat hjärtstillestånd utanför sjukhus, i hemmet eller ute i samhället.

Patienterna randomiserades till två grupper när de inkom till sjukhus. I den ena gruppen kyldes patienterna ned enligt rådande riktlinjer till 33 grader, en temperatur som bibehölls under 28 timmar. I den andra följde man patientens kroppstemperatur, och de patienter som utvecklade feber (ungefär hälften av deltagarna i gruppen) behandlades med samma metod för temperaturkontroll men hölls vid en normaltemperatur. Studien har haft etiskt godkännande i de länder som deltagit.

Forskarna följde upp hur överlevnaden såg ut sex månader efter att patienterna fått vård för hjärtstillestånd. De har då även undersökt hur de överlevande patienternas funktion i vardagen påverkats.

1850 patienter ingick i överlevnadsanalysen*. Sex månader efter att patienterna drabbats av hjärtstilleståndet hade totalt 465 av 925 deltagare i den grupp som nedkyldes avlidit, vilket motsvarar cirka 50 procent. I gruppen som inte kyldes ned hade 446 av 925 dött, vilket motsvarar 48 procent. Forskarna såg en något ökad risk för påverkan på blodcirkulationen, så kallad arytmi, i den grupp som behandlades med nedkylning.

Resultaten är viktiga men inte oväntade

När man studerade patienternas möjlighet att fungera i vardagen (funktionellt status) ingick 1747 patienter i den analysen. I gruppen som kyldes ned hade 488 av 881 (55 %) antingen avlidit eller hade en svår funktionspåverkan vid 6 månader, vilket kan jämföras med 479 av 866 (55%) i den grupp som inte kyldes ned.

Porträttbild i halvfigur av Gisela Lilja. Hon har långt ljus hår som är uppsatt i en svans. Hon är klädd i en grön tröja och grå kavaj och bär ett halsband i form av en kraftig, guldfärgad kedja.
Gisela Lilja. Foto: Kennet Ruona

– Eftersom det är en stor studie som involverar många sjukhus i olika länder så har uppföljningen sex månader efter hjärtstoppet varit en logistisk utmaning. Det är ett gediget arbete som lagts på att få in data om patienterna. Ibland har det inneburit att något fått åka hem till patienten, vissa patienter har flyttat och några drabbades av hjärtstopp i ett annat land än deras hemland, säger Gisela Lilja, forskare vid Lunds universitet och chefsarbetsterapeut vid Skånes universitetssjukhus, som koordinerat uppföljningen i studien.

porträttfoto av Josef Dankiewicz i halvfigur. Han är klädd i vit kortärmad sjukhusskjorta med en namnbricka på. Han har mörkbrunt kortklippt hår
Josef Dankiewicz. Foto: Kennet Ruona

– Resultaten är viktiga men inte oväntade. Under 20 års tid har vi gjort och trott på dessa insatser som vi nu ser inte gör skillnad i överlevnad. Nu kan man lägga resurserna på annat, och prioritera andra saker i akutskedet av hjärtstopp, säger Josef Dankiewicz, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus och försteförfattare till studien.

Forskarna planerar nu att analysera patientunderlaget vidare för att få mer kunskap om vilka som drabbas samt lära sig mer om detaljer kring återhämtningen efter hjärtstopp.

* 36 patienter avböjde att ingå i studien och det saknas data om 11 deltagare (6 i nedkylningsgruppen och 5 i den andra gruppen)

Den vetenskapliga studien

Hypothermia versus Normothermia after Out-of-Hospital Cardiac Arrest

Text: TOVE SMEDS

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet