Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Metodproblem i epidemiologisk forskning

2014-03-28

Jonas Björk installerades som professor vid Lunds universitet 14 mars 2014, och skriver här själv kort om sin forskning:

människor på en gata
Foto: Colourbox

Vi som forskar inom epidemiologi försöker att förstå varför vissa befolkningsgrupper löper större risk att drabbas av sjukdom än andra.

Riskfaktorer som studeras kan vara kopplade till annan sjuklighet, livsstil, t.ex. kost, motion eller rökvanor, eller till den yttre miljön. Men också sociala faktorer och individuell känslighet kopplade till det genetiska arvet studeras inom epidemiologin.

Många viktiga beslut såväl inom vården som i samhället i övrigt fattas på basis av epidemiologiska forskningsresultat. Det är därför oerhört viktigt att de samband som påvisas i forskningen är reella.

Min forskning handlar till stor del om just detta, olika aspekter av giltigheten hos epidemiologiska forskningsresultat. I flera pågående projekt försöker vi exempelvis att mäta betydelsen av en god utemiljö för hälsa och välmående hos såväl barn som vuxna – en uppgift som är allt annat än lätt, eftersom det förstås finns ett stort antal andra faktorer som också påverkar hälsan och som kan riskera att snedvrida resultaten.

Tillsammans med Anna Rignell-Hydbom, docent i miljömedicin, koordinerar jag det tvärvetenskapliga forskarnätverket SIMSAM Lund, som studerar bestämningsfaktorer för hälsan tidigt i livet och deras påverkan på utbildning, social position och hälsa senare livet.

Jag är också mycket engagerad i arbetet med att bedriva och utveckla undervisning inom medicinsk statistik och epidemiologi på såväl grund- som forskarutbildning vid den medicinska fakulteten.

Att vara utnämnd till professor vid Lunds universitet uppfyller mig med lika delar ödmjukhet, stolthet och glädje över att få förmånen att arbeta med något som är viktigt och spännande.

Text: JONAS BJÖRK

Artikeln är tidigare publicerad i broschyren Professorsinstallation 14 mars 2014, Lunds universitet