Vetenskap & Hälsa

Ovanligt med medicinsk cannabis vid smärta

2020-05-20

Bild: istock.com/AboutTime

I över 5 000 år har människan använt cannabis för olika medicinska syften. Substanserna i växten har flera effekter – bland annat lindrar de smärta, stimulerar aptiten, minskar illamående och verkar kramplösande. Trots att Sverige tillåter medicinsk användning av cannabis har vi endast några hundra förskrivningar årligen. Samtidigt ökar näthandeln av cannabispreparat.

Cannabis kommer från hampaväxten och innehåller ett hundratal olika kemikalier – så kallade cannabinoider. I Sverige finns endast ett godkänt läkemedel med cannabinoider – Sativex. 2018 förskrevs 395 av Sverige patienter detta läkemedel. Som jämförelse var det samma år drygt 600 000 patienter som fick benzodiazepiner och 724 000 som förskrevs opioider.

Arne Reimers är överläkare vid Klinisk kemi och farmakologi vid Region Skåne och knuten till Lunds universitet. Han menar att rädslan för beroende vid medicinsk cannabis vid kroniska smärttillstånd är överdriven:

– I Sverige förskrivs stora mängder av narkotikaklassade preparat med välkänt hög beroende- och missbrukspotential, men än så länge finns det ingen studie som visar att man blir beroende av medicinsk cannabis.

Kan användas vid palliativ vård

Cannabis har främst visat sig framgångsrikt vid palliativ vård och vid kroniska smärttillstånd av neuropatiska smärtor, det vill säga när nerverna blivit skadade. Dessa patienter behandlas ofta med en cocktail av smärtmediciner där cannabis blir en av flera, som kompletterar opiaterna med sin annorlunda verkningsmekanism.

– Opiater har allvarliga biverkningar, där en av de allvarliga är att andningen påverkas. Eftersom cannabisreceptorer inte existerar i den del av hjärnan som ansvarar för lungor och hjärtfunktion, finns det heller ingen risk att cannabis påverkar andningen.

Så påverkar cannabis hjärnan

Grunden till att cannabis fungerar är att vår hjärna producerar sina egna signalmolekyler – så kallade endocannabinoider. Dessa balanserar förhållandet mellan de nervsignaler som finns i hjärnan. Precis samma princip som med våra mer välkända endorfiner. Cannabisreceptorerna hos människan tar alltså emot och svarar på cannabinoider genom att skicka signaler till nervcellerna så att de lugnar ner smärtsignalerna i ryggmärg och hjärna.

– Man har hittat flera cannabisreceptorer i människokroppen. Receptorerna finns främst i olika delar av hjärnan, men även på andra ställen i kroppen. Dessa receptorer tar alltså emot och svarar på cannabinoider genom att skicka signaler till cellerna och påverkar därmed hur nervcellerna kommunicerar.

Dyra läkemedel

Under 2020 kommer ett nytt cannabisläkemedel ut på den svenska marknaden – Epideolex. Det är utvecklat för att motverka svåra epileptiska anfall. Men både Sativex och det nya läkemedlet kostar enorma summor pengar. För den minst dosen får patienten betala runt 5000 kr i månaden för Sativex och upp emot 14 000 kr för Epideolex.

Arne Reimers. Foto: Åsa Hansdotter

– Eftersom det handlar om cannabis måste producenten visa att folk inte blir beroende och därför följer man patienter under flera år vilket naturligtvis är kostsamt. Tanken är också att det ska bli en nischprodukt för ovanliga och svåra sjukdomstillstånd. Det är alltså bland annat ekonomiska intressen hos läkemedelsproducenterna styr priset, säger Arne Reimers.

Oroväckande med internethandel av opioider

Förskrivningen av Sativex har i Sverige endast ökat med ett par hundra fall under de senaste åren. Men i Danmark har en del läkare specialiserat sig på medicinsk cannabis och skriver ut även till svenska patienter. Lagarna som reglerar hur cannabis får nyttjas i de olika europeiska länderna är väldigt olika. I somliga länder är all användning av cannabis strikt förbjuden, medan i andra kan cannabis nyttjas i medicinskt syfte och i vissa andra är drogen helt frisläppt.

– Något som ökat drastiskt under senare år är näthandeln av cannabispreparat. Medicinsk cannabis produceras under strikta former av licensierade tillverkare. Men när det gäller näthandeln vet du aldrig vad du får, eftersom preparat man beställer på nätet inte är lika strikt kontrollerade och innehållsdeklarationen inte alltid stämmer. Det är oroväckande, avslutar Arne Reimers.

Av: ÅSA HANSDOTTER