Vetenskap & Hälsa

Många saknar diagnos för sin glutenintolerans

2012-06-05
bebis
Svenska barn är storkonsumenter av välling. Foto: Roger Lundholm

Under ett tiotal år före och efter 1990 ökade andelen barn som drabbades av glutenintolerans kraftigt. Orsaken till detta skylldes till en del på nya spädbarnsrekommendationer.

Nya forskningsrön har visat att majoriteten av dem som har sjukdomen saknar diagnos. Samtidigt har diagnostiken förenklats tack vare effektivare provtagning som nyligen tagits i bruk.

En knapp tredjedel av svenskarna har genetiska förutsättningar för att drabbas av glutenintolerans, celiaki. En procent får också sjukdomen, vilket innebär att den klassas som folksjukdom.

I en studie på 10 000 barn födda 1993 – då den gamla rekommendationen om barnmat fortfarande gällde – visade det sig att tre procent av barnen drabbats av celiaki vilket är väsentligt mer än tidigare.

För mycket gluten för plötsligt

I internationell jämförelse är svenska barn stora vällingkonsumenter. I en strävan att minska antalet fall av celiaki rekommenderade 1982 barnläkare nyblivna föräldrar att skjuta på vällingdebuten till sex månaders ålder. Samtidigt ökade barnmatsindustrin mängden gluten i denna välling.

Följden blev att barnen matades med alltför mycket gluten, alltför plötsligt.

– Omkring hälften av det ökade antalet fall av celiaki som vi sett under denna tioårsperiod beror troligen på denna olyckliga kombination, säger barnläkaren Lotta Webb vid Skånes universitetssjukhus.

Några år in på nittiotalet ändrades rekommendationerna. Nu introduceras mjölprodukter i små mängder fortlöpande under amningsperioden. Sedan dess har insjuknandet minskat något, men ny forskning visar att mörkertalet är stort.

Efter astma är celiaki en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Symtomen är diarréer, magont, kräkningar och viktminskning. Alla får inte tydliga symtom, men även de med så kallad tyst celiaki blir klart förbättrade om de får diagnos som leder till att de upphör att äta vete, råg eller korn.

Uppföljning på gång

Det var i den epidemiologiska studien av 10 000 barn födda 1992-93 som lundaläkaren Annelie Carlsson tillsammans med Lotta Webb med flera kunde visa att tre procent av barnen drabbats av celiaki.

Resultatet av den uppföljande studien av 8 000 barn födda 1997 är ännu inte publicerat.

Denna studie gjordes fyra år efter att man återgått till de gamla rekommendationerna om en gradvis introduktion av gluten under amningsperioden.

Enklare att ställa diagnos idag

De patienter som ska bedömas i dag kan glädja sig åt en betydligt förenklad process.

– Från 1970 och framåt togs ett antal vävnadsprover i tarmen för att fastställa en diagnos. Och även om detta minskades till ett enda prov tjugo år senare fanns det risk att vi kunde missa diagnosen eftersom utbredningen ofta är fläckvis, berättar Lotta Webb.

Vid celiaki inflammeras slemhinnan i tunntarmen, tarmluddet förtvinar och det blir svårt att spjälka födans olika beståndsdelar.

Sedan hösten 2011 har riktlinjerna ändrats. Nu räcker det i normalfallet med ett blodprov för att med 96 procent säkerhet avgöra om patienten är glutenintolerant.”nu räcker det i normal-fallet med ett blodprov för att med 96 procents sä-kerhet avgöra om patienten är glutenintolerant.”

– Patienten får besked snabbare, slipper narkos och samhället sparar stora summor, säger Lotta Webb.

Med ändrad diet fungerar tarmen normalt

I vuxen ålder kan celiaki uppträda i form av infertilitetsproblem eller depression.

En del barn har över huvud taget inga symtom trots att de bär på sjukdomen.

De upptäcks först då de kommer till doktorn på grund av att de växer dåligt, men celiaki borde egentligen inte betraktas som en tarmsjukdom, säger Lotta Webb.

– När tarmens förmåga att ta tillvara näring upphör drabbas hela kroppen. Men när dieten ändras och tarmluddet repat sig fungerar tarmen normalt.

Text: PER LÄNGBY