Kategori: Medicinsk teknik
-
Kan artificiell intelligens upptäcka och mäta cancer på bilder?
Behandling mot cancer brukar ofta utvärderas med någon typ av bildgivande undersökning. Om tumörvolymen har ökat eller minskat spelar stor roll för om behandlingen ska fortsätta. Men mätningar av tumörer är tidsödande och olika läkare…
-
Nanopartiklar kommer lastade – med läkemedel till hjärnan
En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder. Metoden har testats på möss…
-
TIDNING: Genvägar till ett bättre liv
Går det att laga hjärnan med friska gener? Finns det bot mot dödliga ärftliga muskelsjukdomar? Kan vi påverka våra gener genom vad vi äter och hur vi motionerar – och kommer det i framtiden vara…
-
Så kan gentekniken påverka vår hälsa
Redan i juni 2000, då ett första ”utkast” av människans arvsmassa,det så kallade genomet, hade presenterats, höll USA:s dåvarande president Bill Clinton ett tal där han framhöll de enorma möjligheter som den nyvunna kunskapen öppnade…
-
Odlade celler – en genväg till nya behandlingar
I det biomedicinska laboratoriet på Malmö universitet odlar forskare celler för att bygga en modell av huden i 3D som är så verklighetsnära som möjligt. Med odlad hud kan man utvärdera hur hudcancer uppkommer utan…
-
Transhumanism: människa 2.0?
Dagens medicintekniska innovationer gör det möjligt att bota, behandla och förebygga olika sjukdomar. Den internationella rörelsen transhumanisterna förespråkar en användning av tekniken för att förbättra människans fysiska och mentala egenskaper. Men hur mycket kan och…
-
Virus som fiffig transportör vid genbehandling
Modern genteknik som till exempel gensaxen Crispr kan användas för att väldigt noga redigera i gener som uttrycks felaktigt och därför ger upphov till sjukdom. Men hur fungerar genterapi och kan man använda tekniken som…
-
”Krävs tålamod och god analytisk förmåga”
Gensekvenseringen har revolutionerat den medicinska forskningen och nu går det att få fram information om drygt tre miljarder baspar – som är byggstenarna för våra 20 000 gener – samtidigt. Men den tekniska utvecklingen innebär även…
-
Gentester – irrvägar eller genvägar?
Släktskap, sjukdomsrisk, vad man ska äta för att må bra: våra gener sägs innehålla många olika svar. I dag finns privata aktörer som erbjuder gentester, men hur tillförlitliga är de egentligen? Och hur använder sjukvården…
-
Här kartläggs arvsmassa i raketfart
Med hjälp av toppmodern medicinteknisk utrustning och skarpa ögon ställs här bland annat diagnoser på sällsynta ärftliga sjukdomar. Här kan också studeras vilken behandling som med stor sannolikhet är bäst för den enskilde cancerpatienten. Vi…
-
Blodsjukdomar intressanta för genterapi
Blodsjukdomar är intressanta kandidater för genterapi eftersom blodet enkelt kan plockas ut och modifieras utanför kroppen, och därefter sättas tillbaka. Varje år föds barn i Sverige med ärftliga blodsjukdomar som blödarsjuka, anemi och immunbristsjukdomar. Genetiska…
-
Fakta epigenetik
Epigenetik betyder ”ovanpå genetiken” och handlar om modifieringar av arvsmassan som inte ändrar den genetiska koden. Epigenetiska modifieringar handlar istället om hur DNA:t läses av och när det uttrycks, det vill säga vilka gener som…
-
Så funkar stamceller
En stamcell är en outvecklad, det vill säga icke-specialiserad, cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv, och därmed fortsätta vara stamcell, men som också kan utvecklas till alla specialiserade celler som finns…
-
Fakta NGS, next generation sequencing
Next generation sequencing, NGS, är en metod som gör det möjligt att mycket snabbt kunna sekvensera stora mängder DNA. Med sekvensera menas att bestämma den genetiska koden, att ta reda på ordningen av ”bokstäverna” (nukleotiderna)…
-
Fakta genterapi
Genterapi är en behandlingsform som kan användas för behandling av vissa sjukdomar som har sitt ursprung i genetiska defekter. Behandlingen går ut på att byta ut eller reparera gener för att återställa normal funktion. För…
-
Laga hjärnan med friska gener
Genterapi innebär att man behandlar en sjukdom genom att lägga till eller förändra gener i vissa, eller alla, av kroppens celler. Kan det vara ett sätt att behandla hjärnans sjukdomar? Det finns exempel på sjukdomar…
-
Podd: Genvägar till bättre hälsa
Vetenskap & hälsa · Genvägar till bättre hälsa I år uppmärksammas gensaxen Crispr med ett nobelpris. I det här poddavsnittet får du möjlighet att på ett enkelt sätt förstå mer om dina gener, hur gentekniken…
-
Antikroppar – superläkemedel på frammarsch
Antikroppar handlar inte bara om att spåra immunitet mot covid-19 och andra smittor, utan används också alltmer för att bota sjukdomar. Forskare i immunteknologi bygger konstgjorda antikroppar med nya, läkande egenskaper. I ett kylskåp i ett…
-
Så funkar Crispr
Apropå årets Nobelpris i kemi FAKTA CRISPR (CLUSTERED REGULARLY INTERSPACED SHORT PALINDROMIC REPEATS) Crispr, populärt kallad gensaxen, är ett genomredigeringsverktyg som möjliggör mycket precisa förändringar i arvsmassan. Den första gensaxen som började användas kallas Crispr/Cas9.…
-
Podd: Lärdomar från tidigare pandemier
Vetenskap & hälsa · Lärdomar från tidigare pandemier Sedan 1900-talets början har mänskligheten drabbats av fem pandemier. I det här poddavsnittet blickar vi tillbaka till en av de större, den som drabbade världen 1918…
-
Vanligt socker har stor potential som kontrastmedel vid detektering av Alzheimers
En ny studie visar att socker kan användas för att detektera Alzheimers sjukdom. Med hjälp av en speciell teknik, som varken är beroende av radioaktivitet eller metalliska kontrastmedel, hoppas forskarna kunna upptäcka demenssjukdomen i ett…
-
Naturligt smörjmedel på konstgjord väg?
Ledvätska är nödvändig som smörjmedel för våra leder, på samma sätt som saliven behövs för att fukta och smörja ytor i munnen. Men exakt hur dessa vätskor fungerar vet man inte. Forskaren Javier Sotres försöker…
-
Unika 3D-bilder avslöjar nervtrådars arkitektur
I ett stort internationellt forskningssamarbete lett från Lunds universitet har forskare studerat vad som sker i nerverna vid diabetes med hjälp av synkrotronljus. Tekniken som de använt kan med väldigt hög upplösning visa nervtrådarnas struktur…
-
Känselintryck från en konstgjord hand
Att förlora en kroppsdel kan få stor inverkan både för funktion och för känsla med så kallade fantomsensationer. Forskning om proteser har dock gjort stora framsteg på senare år, bland annat har konstgjord känsel möjliggjorts…
-
Världsnjurdagen: Rafaels njure fungerar 50 år efter transplantationen
För 50 år sedan fick Rafael Perez Valenciano en ny njure på det som då var Malmö allmänna sjukhus. Njuren fungerar fortfarande och Rafael har därmed den äldsta transplanterade fungerande njuren i landet. Rafael Perez…