Kategori: Hjärnan och nervsystemet
-
Döva som hör, rörelsehindrade som går, blinda som ser – mer verklighet än fantasi?
Till helgen samlas världsledande forskare inom området Brain Machine Interface till internationellt symposium i Ystad. Inför forskarsymposiet bjöd forskare från Neuronano Research Center (NRC) i Lund till en pressbriefing där de beskrev teknikens möjligheter. Redan…
-
Genterapi mot epilepsi – ett steg närmare
Dagens epilepsimediciner har många biverkningar – bland annat gör den hjärnans aktiviteter långsammare, så att patienterna får sämre reaktionsförmåga. Om man i stället kunde föra in gener som hjälper hjärnan att själv stå emot krampattackerna,…
-
Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse
I Sverige föds ca 0,3 % av alla levande födda barn före 28 fulla graviditetsveckor. Överlevnaden för dessa höggradigt för tidigt födda barn har under de senaste 15 åren förbättrats avsevärt. Senare uppföljningsundersökningar visar dock…
-
Signe Andrén: Information och stöd till närstående inom demensvården
Personer med en demenssjukdom får ofta funktionsnedsättningar och blir då beroende av omfattande hjälp från andra. Våra projekt vid Geriatriskt utvecklingscentrum i Malmö syftar till att förstå och att analysera effekter av ett strukturerat stöd…
-
Fysiker testar metod för säkrare hjärnoperationer
Funktionell magnetresonans (fMRI) kan användas för att planera kirurgiska ingrepp i hjärnan och på så sätt minska risken för att viktiga funktionella områden skadas. Metoden har dock sina begränsningar p.g.a. att signalkänsligheten varierar i olika…
-
Ny kunskap om svår biverkning av Parkinsonmedicin
En på 100 av alla äldre människor har Parkinsons sjukdom, en nervsjukdom som kännetecknas bl.a. av stelhet och darrningar. Standardmedicinen mot Parkinsons heter Levodopa, ett läkemedel som först är till stor nytta men senare kan…
-
Anders Grubb: Cystatin C – nyckeln till nya mediciner
Cystatiner finns i kroppens alla celler och deras naturliga funktion är att reglera aktiviteten hos vissa proteinnedbrytande enzymer, så kallade cysteinproteaser. Anders Grubb har forskat på cystatiner i snart 40 år, vilket har lett till…
-
Cystatin i långa kedjor – förklaringen till flera dödliga sjukdomar?
Ett felaktigt protein som klumpar ihop sig i hjärnans blodkärl är orsaken till hjärnblödning och för tidig död hos unga islänningar. Forskare i Lund har hittat mekanismen bakom varför proteinerna klumpar ihop sig, vilket öppnar…
-
Biverkningar vid cellterapi mot Parkinson förhindras
Parkinsonpatienter som behandlats med transplanterade celler kan drabbas av allvarliga biverkningar i form av ofriviliga rörelser. Forskare i Lund och London har nu visat att dessa biverkningar går att förhindra. Därmed har forskarna tagit ett…
-
Hur styr vi våra rörelser?
Henrik Jörntells forskargrupp har på kort tid fått prestigefyllda internationella anslag från både NIH och EU. I båda projekten utnyttjas gruppens unika kompetens att registrera nervcellers interaktion på plats i kroppen. Målet är bättre förståelse…
-
Utvärdering av alternativa behandlingsmetoder
Det finns både stor tilltro och stor tveksamhet till komplementär och alternativ medicin. Inom sjukvården framför allt det senare. Det som efterfrågas nu är vetenskapligt faktaunderlag. Inom Region Skåne pågår därför ett projekt att granska och utvärdera…
-
Hinder för stamcellsterapi undanröjda
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny teknik för att förhindra att tumörer uppstår vid stamcellstransplantation. Resultaten har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS. – När man tar fram exempelvis nervceller för transplantation…
-
Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke
Efter tre timmar har läkarvetenskapen i dag ingen effektiv behandling att erbjuda strokedrabbade. Men nu har forskare i Lund hittat en substans som avsevärt kan lindra den skada som uppstår i hjärnan vid ett…
-
Kan genterapi hjälpa mot Parkinsons?
Parkinsons sjukdom beror på att den sjuka människans hjärna slutat producera ett visst viktigt ämne, dopamin. Sjukdomen behandlas därför med läkemedel som tillför dopamin. Men efter 5-10 år hjälper inte läkemedlen längre så bra, och…
-
Ny migränmedicin blockerar attacken
För 25 år sedan mätte den då 37-årige läkaren Lars Edvinsson vilka molekyler som utlöses vid primär huvudvärk. Den enda som frisattes var signalsubstansen CGRP . I år väntas hans nya migränmedicin, som blockerar just…
-
Tuffa villkor för försök
Läkemedlet finns redan. Det ordineras inte vid Parkinsons sjukdom, men djurförsök visar att det även där har god effekt. Nu pågår ett mödosamt arbete med att få tillstånd att pröva det på människor. För Håkan…
-
Smart bedövning hjälper diabetesfot att få bättre känsel
Bedövningssalvan har tidigare använts för att öka handens känsel. Men den tycks fungera lika bra för fötterna. När 37 personer med diabetes fick Emla-salva på underbenet ökade deras känsel i foten. – Grundidén är att…
-
MS dagen i Malmö om att få och att leva med MS
Igår en ung frisk människa med framtidsplaner och förhoppningar. Idag en person med en kronisk sjukdom som upplevs som mystisk, farlig. Och man har 60 år av livet framför sig. – MS är en sjukdom…
-
Individuell behandling viktig vid Alzheimers
Behandling mot sjukdomen Alzheimers bör vara individuell, avpassad efter varje patients särskilda behov. Analys av ryggvätskeprov kan vara en möjlig väg för att i framtiden ge rätt patienter rätt behandling. Det har forskarna Åsa…
-
Gunnar Hägglund: Banbrytande behandling av CP-skadade ger ny kunskap
Muskelspänningen hos barn som föds med CP avtar ofta efter 3–4 års ålder. Det förändrar synen på den inledande behandlingen, visar forskning i Lund. Tidigare drabbades var tionde barn med CP av att höften gick…
-
Kan hjärnan repareras efter en stroke?
Internationella strokedagen uppmärksammas i år i Malmö måndagen den 10 maj och i Lund dagen därpå. Det börjar med blodtrycksmätning för alla som önskar. Därefter kan allmänheten ta del av hälsofrämjande råd, lyssna på föreläsningar…
-
Vad är stamceller?
En stamcell är en cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv men som också kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen som exempelvis hjärtmuskelceller, blodceller, nervceller eller insulintillverkande celler. Det som…
-
Träning återskapar funktion efter stroke
Varje år drabbas mellan 25 000–30 000 svenskar av stroke. Det kan leda till skador i exempelvis hjärnans talcentra eller den del i hjärnan som styr rörelserna. Men det finns möjligheter till återhämtning efter en stroke.…
-
Unik metod att mäta blodflödet i hjärnan
Tack vare en ny teknik som forskare i Lund har utvecklat, har det för första gången blivit möjligt att mäta hjärnans blodflöde direkt och kontinuerligt. Tekniken gör bland annat att det blir lättare för läkare…
-
Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression
Neuropsykologin studerar sambandet mellan beteende och hjärnans funktioner. Min och min grupps forskning var från början inriktad på patienter med misstänkt demenssjukdom. Målsättningen var att med hjälp av förbättrade neuropsykologiska metoder, såsom tester av olika…