Kategori: Feature
-
Smärta, ett nödvändigt ont?
Hur vanligt är det med långvarig smärta, och vad kan göras åt problemet? Och hur forskar man egentligen om en sådan sak som smärta? Långvarig smärta innebär en stor påverkan på livskvaliteten för dem som…
-
Möjligt alternativ till antibiotika för farliga infektioner
Många farliga bakterieinfektioner kan än så länge behandlas med antibiotika. Men resistensen mot antibiotika ökar snabbt, och det finns därför ett stort behov av nya behandlingsmetoder. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu funnit en…
-
Varför blir vi mer allergiska?
Lever vi på ett sätt som skapar mer allergier? Och går det att träna bort en allergi eller äta sig friskare? Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar hur vi…
-
Lunchföreläsningar om spännande medicinsk forskning
Missade du vårens lunchföreläsningar? Eller vill du lyssna på dem en gång till. Då kan du se dem här i efterhand. Crafoords vetenskapsluncher från vårens 2016: 9 mars Matchning av blodgrupper – på liv och död Jill…
-
Målstyrda missiler mot farliga cancerceller
Målstyrda missiler med en för cancerceller dödlig last av cellgifter, som tar sig in i cancercellerna utan att skada intilliggande frisk vävnad. Det är en vision som funnits länge inom cancerforskningen, men som varit svår…
-
Immuncellerna hjälper hjärnan att självläka efter en stroke
Efter en stroke uppstår en inflammation i den skadade delen av hjärnan. Inflammationen har hittills setts som en negativ följd som bör motarbetas så långt det går. Men nu visar det sig att inflammationen också…
-
Broskprotein kan bidra till utveckling av bröstcancer
Proteinet COMP som har sin huvudsakliga hemvist i brosk finns även i bröstcancertumörer där det innebär dålig prognos för patienterna, visar forskning från Lunds universitet. Studier på möss visade också att COMP bidrog till att…
-
Bostadsanpassning öppnar dörrar för delaktighet
Bostadsanpassning i det egna hemmet kan möjliggöra delaktighet. Hur nöjd en person med funktionshinder sedan känner sig med sin delaktighet påverkas av individuella förutsättningar. Bostadsanpassningar är därmed inte lösningen för fullgod delaktighet – men är…
-
Ny metod mäter risken för typ 2-diabetes i blod
Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny sorts biomarkörer som förutspår risken för typ 2-diabetes. Det är epigenetiska förändringar på särskilda gener som kan upptäckas med ett vanligt blodprov. – Det skulle kunna motivera…
-
Chansen att bli gravid styr behandling
IVF-behandling vid konstgjorda befruktningsförsök är förknippad med både biverkningar och risker för kvinnan. Nu öppnar resultaten i en omfattande studie från Lunds universitet nya möjligheter för en lindrigare och mer individanpassad behandling inom snar framtid.…
-
Blodstamceller förändras efter transplantation
Benmärgstransplantation används idag som en behandlingsmetod för olika blodsjukdomar och innebär att blodstamceller från en donator ersätter och bygger upp patientens eget blodsystem. Nu visar ny forskning från Lunds universitet, att blodstamcellers beteende förändras efter…
-
Nya ultraljudmetod ger bättre bild av kärlhälsa
Forskare vid Lunds universitet har funnit ett nytt och mer träffsäkert sätt att med hjälp av ultraljud skilja på farliga och ofarliga plack i blodkärlen. Det kan underlätta för sjukvården att avgöra risken för stroke…
-
Blodets egenskaper formar hjärtat
– Hjärtat är byggt runt vätskan det innehåller, blodet. Det är vätskans egenskaper som avgör hur stort hjärtat blir. Det säger Håkan Arheden som är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han…
-
Genterapi för att rädda fosterliv godtas
Skulle det vara etiskt acceptabelt att behandla en gravid kvinna med genterapi, om fostret får för lite näring och väntas dö i livmodern? Ja, säger merparten av de medicinska organisationer, patient- och föräldraföreningar och berörda…
-
Blod från motsatta könet kan vara en riskfaktor
Att få blod från motsatta könet vid en blodtransfusion är en möjlig riskfaktor och kan öka risken för ett kortare liv efter hjärtoperationer, enligt en ny studie som Henrik Bjursten, överläkare vid Skånes universitetssjukhus…
-
Nya rön om sambandet mellan nikotin och typ 2-diabetes
Forskare vid Lunds universitet har gjort två nya fynd som visar sig ha inverkan på betacellernas förmåga till insulinfrisättning. Fynden kan också ge en möjlig förklaring till varför rökare har ökad risk för typ 2-diabetes.…
-
Alzheimers sjukdom mer mångfacetterad än tidigare känt
Ansamling av ämnet beta-amyloid i hjärnan försämrar minne och kognition vid Alzheimers sjukdom. Nya rön från Lunds universitet visar att beta-amyloid uppträder på ett mer mångfacetterat vis än man tidigare trott. Den nya kunskapen kan…
-
Föräldrar vet lite om sina barns drogvanor
Föräldrar till barn i högstadieåldern har mycket dålig kännedom om sina barns erfarenheter av tobak, alkohol och narkotikavanor. – För att föräldrarna ska kunna påverka sina barn i rätt riktning är det viktigt att de…
-
Nya rön kan leda till ny princip för behandling av diabetiska njurskador
Var tredje person med diabetes drabbas under sin livstid av någon form av nedsatt njurfunktion. Studier gjord av forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum kan leda till en helt ny princip för hur man i framtiden…
-
Ortopedi testar motion inför operation
Om patienter som ska opereras börjar motionera ger det då bättre operationsresultat? Förbättras patienternas hälsa för övrigt också? Ortopedi vid Skånes universitetssjukhus sjösatte i höstas ett nytt projekt för att undersöka saken. Leif Dahlberg, professor…
-
Ögonrörelserna påverkade hos f.d. barncancerpatienter
Merparten av alla barn som får cancer kan idag räddas till livet. Sjukdomens bot har dock ett pris: en del av överlevarna får varaktiga men av behandlingen. En studie från Lunds universitet visar nu att…
-
Första skånska barnen födda med hjälp av ny frysteknik
Nu har de första skånska barnen fötts som blivit till med hjälp av en ny frysteknik av obefruktade ägg vid Reproduktionsmedicinskt centrum. Tekniken, så kallad förglasning, ger stora möjligheter till att bland annat bevara fertiliteten…
-
Hopp om bättre behandling mot svår öronsjukdom
Personer med Ménières sjukdom har hörselnedsättning, tinnitus och kan drabbas av akuta yrselattacker. Dessa kan uppträda när som helst i vardagen; på jobbet, i motionsspåret eller i matbutiken. En svår yrsel som påminner om sjösjuka.…
-
PIL-föreläsning 16 februari – om demenssjukdom
Vad är demens? Att leva med demens. Att vara anhörig. Aktuell forskning. På tisdag den 16 februari klockan 14-17 anordnar patientforum i Malmö en öppen föreläsning om demenssjukdom. Program Kognitiv sjukdom eller demens. Vad är…
-
Livsstilen kan påverka våra gener
– Förut tänkte man att du har dina gener och dem får du dras med, antingen de är gynnsamma eller ogynnsamma. Men nu visar det sig att du själv kan påverka hur ditt genetiska arv…