Som frisör hanterar du dagligen kemikalier som kan ge dig allt från eksem till snuva, rinnande ögon och astma. Oro för att kanske tvingas byta yrke om besvären blir för stora är vanligt. Genom att lyssna på vad frisörerna själva tycker om sin arbetsmiljö vill forskare förstå vad som är viktigt i det förebyggande arbetet.

Kerstin Kronholm Diab är miljösköterska vid Arbets- och miljömedicin i Lund. I sitt arbete möter hon patienter med besvär som misstänks bero på deras arbetsmiljö. Hon är också doktorand och forskar om frisörernas arbetsmiljö.

– Relativt många frisörer kommer till oss här på mottagningen. Det är också orsaken till att vi sedan slutet av 90-talet har genomfört ett antal olika forskningsprojekt för att bättre förstå deras besvär. För många frisörer är det här drömyrket. De älskar verkligen sitt arbete och vill hitta en lösning på de problem som deras arbetsmiljö leder till.

Bättre förebyggande arbete

Sedan några år tillbaka har Kerstin Kronholm Diab studerat hur frisörer upplever sin arbetsmiljö och vad som är viktigt för att de ska ha en god livskvalitet. Hon hoppas att denna kunskap ska kunna användas för att frisörer i framtiden ska kunna få bättre råd om hur de kan förebygga besvär.

De första intervjuerna med frisörer gjorde Kerstin Kronholm Diab redan 2002. Då var deras luftvägsbesvär och effekter på livskvaliteten i fokus. Nu håller hon på att avsluta en uppföljande studie. Bland annat har hon undersökt hur frisörer hanterar arbetsmiljörisker, hur de använder sin arbetsmiljökunskap från frisörutbildningen och ekonomins betydelse för arbetsmiljöarbetet. Till hösten kommer resultaten från denna studie att publiceras.

– Vi har under 6–7 år utbildat frisörlärare och frisörelever i arbetsmiljöfrågor, säger Kerstin Kronholm Diab. Det har bidragit till att kunskapen har ökat när det gäller att till exempel förebygga eksem genom att använda handskar vid vissa moment, eller att förebygga värk i nacke, axlar och rygg samt vikten av att skydda luftvägarna. Medvetenheten om att det är viktigt att hantera hårkemikalier på ett säkert sätt har ökat, men det behövs mer forskning om hur besvären uppkommer.

Text: NINA HULT

Artikeln har tidigare publicerats i Bulletin nr 2/2012 från Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och miljödermatologi (YMD) i Malmö.