Vetenskap & Hälsa

För ”effektivt” arbete kan ge riskbelastning

2010-01-26

 

Stora påfrestningar i frisöryrket
Linn Ann klagar inte. Men de elektrogoniometrar som forskaren Inger Arvidsson fäst vid hennes handleder visar att påfrestningarna på hennes kropp är oerhört stora. Foto: Roger Lundholm

Luftföroreningar och buller har sina gränsvärden. Men det finns inga gränsvärden för Linn Ans handledsrörelser. Som frisör vrider hon handen i 80–85 grader gång på gång, timme för timme och dag efter dag. 

Arbetshälsa är kohandel. I vågskålarna läggs det tekniskt möjliga, det ekonomiskt försvarbara och det medicinskt motiverade. Sedan tjugo år har forskarna vid Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet studerat handrörelser. Men än finns det inga gränsvärden för monotona och repetitiva arbetsmoment i fiskfabriker eller frisersalonger. 

Den här dagen har belastningsergonom Inger Arvidsson fäst två elektrogoniometrar på Linn Ans handleder. Apparaten som hänger ned bakom hennes rygg mäter handens position 20 gånger per sekund. Den avslöjar både ytterlighetsvinklar och rörelsehastighet. 

– Det finns många i Sverige som har samma typ av arbetsbelastning som Linn An, säger Inger Arvidsson. 

Löpande bandet på väg tillbaka

I vissa avseenden är arbetsmiljön väsentligt förbättrad i dag jämfört med för trettio år sedan. I andra går utvecklingen åt andra hållet. Trots mekanisering ökar eller kvarstår det ensidiga repetitiva arbetet inom många sektorer – i butikskassor, livsmedelsproduktion, städfirmor och serviceyrken. 

– Företag optimerar i ansträngningarna att få bort spilltid. I många fall innebär det att löpande bandet, taylorismen, är på väg tillbaka, säger Gert-Åke Hansson, ingenjör och docent i medicinsk vetenskap. 

Inom städbranschen märks det på att arbetet utarmas. 

Catarina Nordander
Som forskare kan vi mäta belastning och föreslå acceptabla nivåer, säger Catarina Nordander. Foto: Roger Lundholm.

– Förr kunde en städerska på vårt sjukhus också anlitas för att exempelvis koka kaffe. I dag utförs det arbetet av en upphandlad entreprenör och städarnas arbetsuppgift har reducerats till golvstädning, påpekar läkaren Catarina Nordander. 

Sätta gränser för belastning

Arbets- och miljömedicinarna har redskapen som både beskriver och mäter. Med objektiva mått redovisade i prydliga diagram skapas kraftfulla underlag för förbättrad arbetshälsa. 

Med elektrogoniometern mäter de handrörelser för ett 40-tal olika yrkesgrupper, från styckare på slakterierna till postsorterare på de stora terminalerna. 

– Vår uppgift är bland annat att föreslå acceptabla nivåer och regelbundna hälsokontroller. 

Om risken hamnar på en hög siffra för en hel arbetsdag ska arbetaren kanske ha en arbetsbelastning på hälften eller bara arbeta med detta arbetsmoment under halva dagen, säger Catarina Nordander. 

Belastningsskador visar sig inte direkt. Men efter en tid går smärtan inte över till nästa dag, och så småningom har den inte ens upphört efter semestern. 

– Företagarna betalar inte kostnaderna för långvarig ohälsa som orsakats av monotont arbete. 

Men en hållbar produktion måste också innebära att man inte sliter ut sina anställda, påpekar yrkeshygieniker Istvan Balogh. 

Det finns nämligen inget i vår fysiska konstruktion som motiverar att samma struktur i människokroppen kan belastas ensidigt, 40 timmar i veckan. Varken här hemma eller någon annanstans i världen. 

PER LÄNGBY 

Artikeln har tidigare publicerats i Aktuellt om vetenskap och hälsa, november 2009.