Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Jenny Grönberg Hernández: Snälla bakterier till urinblåsans försvar

2010-07-15

Provrör på laboratorium

Trots att urinvägsinfektioner är en av våra vanligaste infektionssjukdomar, så finns idag bara ett sätt att behandla dem – med antibiotika. Eftersom antibiotikaresistensen ökar i Sverige, och särskilt för de bakterier som orsakar urinvägsinfektioner, finns det ett stort behov av att hitta alternativa behandlingar.

Patienter med återkommande urinvägsinfektioner är särskilt utsatta eftersom de riskerar att utveckla resistenta bakterier och allergier. På Urologen i Lund har man utvecklat en behandling mot återkommande urinvägsinfektioner där man för att att slippa skriva ut antibiotika låter en ”snäll” bakterie hindra infektioner.

Urinvägsinfektioner är vanliga men komplexa

Bakterien som orsakar urinvägsinfektioner är i de flesta fall  tarmbakterien E. coli. Vid en urinvägsinfektion har bakterier tagit sig in i urinröret och vidare till urinblåsan, och kroppens medfödda immunförsvar  har reagerat med att skapa en lokal inflammation.

E coli med utskott, så kallade fimbrier
E coli-bakterie med utskott, så kallade fimbrier. Källa: Bacterial Fimbriae Designed to Stay with the Flow. Gross L, PLoS Biology Vol. 4/9/2006, e314.

De allra flesta infektioner begränsar sig till urinblåsan, men ett litet antal infektioner går upp till njurarna och orsakar njurbäckeninflammation. I värsta fall leder njurbäckeninflammation till blodförgiftning.

Mer än 90% av de E. coli  som går upp till njurarna är täckta av P fimbrier, korta utskott av proteiner som hjälper bakterien att fästa i urinvägarnas slemhinna.

Bakterieinfektion som inte ger symptom

Men vissa E. coli bakterier kan finnas i urinblåsan utan att det märks – det heter att man får en asymtomatisk kolonisering av bakterier i urinvägarna.

Genom att studera den typen av bakterier som kroppen inte reagerar på har man sett att de bl.a. inte har P fimbrier att hålla sig fast med.

Ett av skälen till att bakterierna inte märks är alltså att de inte fäster i urinblåsans slemhinna, vilket de mer sjukdomsframkallande farliga bakterierna gör.

Hindrar sjukdomsframkallande bakterier

På Urologen i Lund har man länge studerat dessa symptomfria infektioner. Det är känt att om man behandlar en symptomfri kolonisering så ökar sannolikheten att patienten infekteras av en annan bakterie som är sjukdomsframkallande och som faktiskt orsakar symtom.

De asymptomatiska koloniseringarna skyddar alltså mot de symptomatiska infektionerna. Därför har en metod utvecklats för att behandla patienter med återkommande urinvägsinfektioner genom att medvetet åstadkomma asymptomatiska koloniseringar.

Färre urinvägsinfektioner

Den bakterie som använts vid dessa koloniseringar hittades i urinen hos en ung flicka, och hade funnits där i mer än två år utan att märkas. Bakterien, som kallas E. coli 83972, visade sig sakna just de P fimbrier som är så vanliga hos de mer sjukdomsframkallande bakterierna.

Koloniseringen sker genom en lösning med bakterien förs in i urinblåsan via en kateter. I och med att E. coli 83972 är så väl anpassad till att ta upp näringsämnen ur urin och finns i så stora mängder hos patienten, verkar den konkurrera ut inkommande bakterier innan de hinner etablera sig.

I en stor behandlingsstudie har det visat sig att patienterna får färre urinvägsinfektioner när de har E. coli 83972 i urinen, och därmed slipper både obehag och antibiotikabehandlingar – och farliga infektioner.

Text: JENNY GRÖNBERG HERNÁNDEZ

Foto: James Ho