Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Intern kategori: sus

  • Nya fynd ökar kunskapen om behandlingseffekter vid myelom

    Nya fynd ökar kunskapen om behandlingseffekter vid myelom

    Patienter med myelom, en form av blodcancer, behandlas ofta med hög dos cytostatika, med efterföljande stamcellstransplantation med egna stamceller. Men vad händer egentligen med de olika cellerna i immunförsvaret under återhämtningen efter en sådan behandling?…

    Läs mer

  • Egna stamceller i retur eller ett helt nytt immunsystem?

    Egna stamceller i retur eller ett helt nytt immunsystem?

    Transplantationer med blodstamceller görs oftast för att behandla olika former av blodcancer. Ibland sparar man patientens egna stamceller inför en riktigt kraftig cellgiftsbehandling. Efter behandlingen förs de tillbaka för att hjälpa immunförsvaret att återhämta sig.…

    Läs mer

  • Register i kampen mot leukemi

    Register i kampen mot leukemi

    Sverige brukar lyftas som ett föregångsland när det gäller att samla information om olika sjukdomar i register. Genom att kombinera registerinformation med den allt större kunskapen om den genetiska bakgrunden till uppkomsten av leukemier, hoppas forskarna kunna öppna för bättre och mer…

    Läs mer

  • Antikroppar ger blödarsjuka problem

    Antikroppar ger blödarsjuka problem

    Många blödarsjuka kan leva ett gott liv tack vare att stora framsteg har gjorts inom behandling. Men ungefär en tredjedel av de svårast sjuka bildar antikroppar som innebär ökad blödningsrisk och sämre möjligheter till verkningsfull…

    Läs mer

  • Anemi – när de röda blodkropparna är för få

    Anemi – när de röda blodkropparna är för få

    120 dagar. Så länge lever i genomsnitt de röda blodkropparna i vår kropp. Och de har en viktig uppgift; att transportera ut syre till kroppens alla celler. När det inte fungerar som det ska kan…

    Läs mer

  • Blodiglar i sjukvårdens tjänst

    Blodiglar i sjukvårdens tjänst

    Blodiglar användes förr för att få ut ”det sjuka” i tron att det skulle komma ut genom blodet och därmed bota patienten. Användningen minskade kraftigt under senare hälften av 1800-talet men i modern sjukvård har…

    Läs mer

  • Från ven till ven

    Från ven till ven

    I det här bildspelet får du följa blodets väg – från blodgivaren och fram till att patienten får blodtransfusion.

    Läs mer

  • Åderlåtning och personliga lamm

    Åderlåtning och personliga lamm

    Blod är liv och död, handelsvara och gåva. Symbolvärde och medicinsk behandling. Aktuellt om vetenskap och hälsa har träffat Peter M. Nilsson, chef för Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet, för att höra mer…

    Läs mer

  • Vårt livsviktiga blod

    Vårt livsviktiga blod

    Blod väcker ofta starka känslor. Vi både fascineras och äcklas av det. Vi talar om blodsband och blod används flitigt på film för att skapa spänning och obehag. Oavsett vilka känslor det frammanar så är…

    Läs mer

  • Utvecklar ny teknik för att ta bilder av fostrets hjärta

    Genom att använda liknande teknik som du själv drar nytta av för att minska storleken på bilder i din kamera skapar Anthony Aletras möjligheter för att förbättra tidig diagnostik av hjärtfel redan i fosterstadiet. En…

    Läs mer

  • Lyckad metod sprids utanför demensvården

    Lyckad metod sprids utanför demensvården

    En ny metod som tagits fram inom demensvården för att minska beteendemässiga och psykiska symtom, sprids nu till LSS-verksamheter. – Målet är ta fram ett arbetsverktyg till personal som arbetar med LSS, som hjälper dem…

    Läs mer

  • Nya fynd om hjärttransplanterade med PH

    Nya fynd om hjärttransplanterade med PH

    Omkring 200 000 personer i Sverige har diagnosen vänstersidig hjärtsvikt, en folksjukdom där majoriteten av patienterna är äldre. Över hälften av dessa förväntas dessutom utveckla pulmonell hypertension (PH), ett onormalt högt blodtryck i lungornas blodkärl. Kombinationen…

    Läs mer

  • Strokedagen i Lund 28 oktober 2016 – sänds även på webben

    Strokedagen i Lund 28 oktober 2016 – sänds även på webben

    Varje år insjuknar 30 000 i Sverige och 15 miljoner i världen av stroke. Vad händer egentligen i kroppen när man får en stroke? Kan stroke förhindras? Hur ser livet ut efter en stroke? Kom…

    Läs mer

  • Forskning om rehabilitering efter stroke

    Forskning om rehabilitering efter stroke

    Ingrid Lindgren, Gunvor Gard, Christina Brogårdh och Eva Ekvall Hansson vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet forskar kring rehabilitering av personer som drabbats av påföljder efter stroke, så som långvarig smärta, yrsel samt rörelse- och känselnedsättning. Här…

    Läs mer

  • Strokestudie visar på brister i det långsiktiga omhändertagandet

    Strokestudie visar på brister i det långsiktiga omhändertagandet

    Varje år insjuknar 25-30 000 personer i Sverige i stroke. De flesta som överlever har fysiska eller kognitiva nedsättningar i någon utsträckning. Flertalet behöver rehabiliteras innan de så småningom kan återgå till ett mer normalt liv. Nu…

    Läs mer

  • Röd telefon kortar väntetid vid urinblåsecancer

    Röd telefon kortar väntetid vid urinblåsecancer

    En särskild telefonlinje ifall du har blod i urinen kan korta tiden till behandling med nästan hälften ifall du har urinblåsecancer. Det visar ny forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Cancer i urinblåsan (urotelial…

    Läs mer

  • Sårläkning efter infektion snabbare och bättre med undertrycksmetod

    Sårläkning efter infektion snabbare och bättre med undertrycksmetod

    Kortare sårläkningstid, färre omläggningar och möjlighet att lämna sjukhuset tidigare. Det är fördelar vid undertrycksbehandling av sårinfektioner i samband med kärlkirurgi vid ljumske. Metoden, som blivit allt vanligare, är också kostnadseffektiv. Det framkommer i en…

    Läs mer

  • Forskare kartlägger lungtransplanterades upplevda hälsa

    Forskare kartlägger lungtransplanterades upplevda hälsa

    Transplantation av lungor är idag en etablerad behandlingsform vid svår lungsjukdom. Överlevnaden efter en lungtransplantation har succesivt ökat genom åren men samtidigt kan medicinsk och teknologisk framgång inte enbart mätas i överlevnad. Lika viktigt är…

    Läs mer

  • Bröstcancerscreening kan bli bättre och mindre smärtsam

    De bröstcancerundersökningar som erbjuds kvinnor kan i många fall vara onödigt smärtsamma. Ny forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att hårt tryck mot bröstet i samband med mammografiscreening inte automatiskt leder till bättre…

    Läs mer

  • Vikten av stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka

    Vikten av stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka

    Stödet för anhöriga som vårdar en äldre person med demens finns oftast – men används alltför sällan. Detta trots att de anhöriga som utnyttjar stödet är de som mår bäst i sin situation. I en…

    Läs mer

  • Okunskap om höftsjukdom hos barn orsakar livslånga men

    Okunskap om höftsjukdom hos barn orsakar livslånga men

    ”-Växtvärk nu igen? –Är du säker på att du inte sträckt dig på skolgympan?” Hälta och bensmärta hos barn är vanligt och i många fall är orsaken godartad och besvären går över helt spontant. Men i…

    Läs mer

  • Bild och verklighet stämmer överens vid Alzheimers

    Bild och verklighet stämmer överens vid Alzheimers

    Tau-PET är en ny och lovande avbildningsmetod vid Alzheimers sjukdom. En fallstudie från Lunds universitet bekräftar nu också att tau-PET-bilderna stämmer väl överens med de verkliga förändringarna i hjärnan. Enligt forskarna bakom studien ökar därmed…

    Läs mer

  • Podd: Artros – vad vet vi idag?

    Podd: Artros – vad vet vi idag?

    Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären, berättar fysioterapeuten Carina Thorstensson. Laboratorieforskaren André Struglics försöker för…

    Läs mer

  • Sändare ska följa patienter på akuten

    Sändare ska följa patienter på akuten

    Modern positioneringsteknik ska hjälpa akutmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund att hitta flaskhalsar i verksamheten. Patienter ska förses med armband som ger koll på hur de rör sig, och var det blir väntetider, skriver P4…

    Läs mer

  • Hon söker orsaker till njursvikt

    Människor och andra däggdjur har två njurar, men bara ett hjärta och en hjärna. Varför är det egentligen så? – För att njurarna är så viktiga, förstås! säger Diana Karpman – lite på skoj och…

    Läs mer