Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Går du för ofta till tandläkaren?

2021-05-28
På bilden ser vi en liten svart hund med spetsiga öron och bruna tassar titta upp mot kameran. Bakgrunden är helt vit och runt hunden ses en blå tandborste och en blå mugg samt ett par händer som på vardera sida om hundens huvud håller var sitt tandläkarverktyg.
Foto: iStock/Damedeeso

– Vi behöver bli bättre på att identifiera patienter som löper störst risk att utveckla svår karies eller tandlossning, och sluta överbehandla dem som inte är i riskzonen, säger Gunnel Svensäter, övertandläkare och professor i oral biologi vid Malmö universitet. 

Både karies och parodontit, det vill säga tandlossning, är två vanliga sjukdomar som hos ungefär tio procent av befolkningen kommer att utvecklas till allvarlig sjukdom som bland annat kan leda till tandförlust. Det finns dessutom studier som pekar på en koppling mellan allvarlig parodontit och hjärt-kärlsjukdom.

porträttbild av Gunnel Svensäter
Gunnel Svensäter. Foto: Malin Palm

– Vi måste bli bättre på att hitta dem som befinner sig i riskzonen och sätta in behandling tidigt. Men dagens verktyg är tyvärr för trubbiga och bygger i princip på tidigare tecken på sjukdom, säger Gunnel Svensäter.

I dagsläget går de flesta på kontroll en gång per år, något som Gunnel Svensäter menar är fel användning av resurserna.

– Vi behöver hitta nya, prediktiva markörer som hjälper oss att pricka in vem som behöver komma oftare och vem som kan komma mer sällan.

Flervetenskapligt synsätt nödvändigt

Gunnel Svensäter har därför tagit initiativ till projektet Foresight, vars främsta syfte är att förbättra riskbedömningen för karies och parodontit, för att på så sätt kunna skräddarsy behandlingar utifrån varje patients behov. Hon menar att det handlar om ett komplext problem som kräver ett flervetenskapligt synsätt. I Foresight har man därför knutit till sig kompetensen från olika områden, allt från cell- och mikrobiologi, teknologi, klinisk kunskap, filosofi och riskbedömning till hälsoekonomi.

– Det räcker inte att hitta de rätta biomarkörerna, någon måste kunna utveckla instrument som kan detektera och mäta markörerna och detta behöver sedan utvärderas kliniskt, i patientstudier. Vi behöver också diskutera och definiera synen på risk och effektiv resursanvändning. Har tandläkaren och patienten samma syn på risk? För tandläkaren kan målsättningen vara en helt kariesfri patient medan patienten kan acceptera ”ett hål” om året men vill inte riskera att tappa tänderna. Därför ingår både filosofer och hälsoekonomer i projektet.

Markörer som varnar

Förutom att vara projektledare för Foresight deltar Gunnel Svensäter även som forskare i den prekliniska delen, den som handlar om att hitta prediktiva biomarkörer för parodontit och karies. I en studie vars resultat publicerades förra året hade Gunnel Svensäter och hennes kollegor hittat två intressanta biomarkörer, proteiner som skulle kunna vara delaktiga i nedbrytningen av benvävnad som leder till tandlossning. Bakterieproteinet gingipain från Porphymoronas gingivalis och det mänskliga proteinet ubiquitin C fanns i högre halter hos personer drabbade av tandlossning. Andra proteiner, med immunstärkande funktion, noterades finnas i lägre halter hos personer med risk för tandlossning jämfört med friska.

– Det här är ytterst preliminära resultat som vi nu följer upp i en större studie innan vi kan dra några slutsatser.

I den pågående studien ska forskarna följa ett 100-tal patienter. De kommer att delas in i en lågrisk- respektive högriskgrupp enligt nu gällande kriterier och man kommer att ta prover från tandköttsfickor och analysera innehållet. Forskarna är intresserade både av att bekräfta de tidigare preliminära resultaten med gingipain och ubiquitin C men också av att leta brett efter fler intressanta proteiner.

Mönster viktigare än enskilda proteiner

– Vår hypotes är att det krävs ett större antal biomarkörer, kanske ett tiotal, för att kunna förutsäga tandlossning. Det handlar snarare om att se mönster än enskilda proteiner och det kan handla både om förhöjda som sänkta nivåer av olika proteiner.

Gunnel Svensäter hoppas att de inom två till tre år har lyckats ringa in ett tiotal proteiner som tillsammans kan tjäna som prediktiva markörer. Därefter kan det ta ganska många år innan det kan börja användas i den vanliga tandvården. Men kanske att det om tio år kan vara rutin att din tandläkare tar ett prov från tandköttsfickan och beroende på vad provet visar lägger upp en individuell behandlingsplan som är anpassad just för dig.

Läs även: Bakterier i kollektiv har andra egenskaper

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

FAKTA PARODONTIT

Redan på 1970-talet hade man konstaterat att både karies och parodontit var infektionssjukdomar men då trodde man att sjukdomarna orsakades av enskilda bakterier. Idag är den rådande uppfattningen att parodontit, det vill säga tandlossning, orsakas av mun-hålans egna bakterier och beror på en rubbad balans i bakteriesammansättningen, så kallad dysbiosis, snarare än på enskilda sjukdomsalstrande bakterier.

Det orsakas av bakteriebeläggningar, så kallade plack, som växer vid tandköttskanten och irriterar tandköttet, vilket leder till inflammation och därmed produktion av sårvätska som är rik på proteiner. Den större tillgången på proteiner ändrar balansen i placket och gynnar de bakterier som är extra bra på att producera proteaser, alltså proteinnedbrytande enzymer. Det uppstår en ond cirkel, placket matas med mer sårvätska och växer ner i tandköttsfickan där proteaserna börjar angripa stödjevävnaden så att tanden till sist lossnar.