Möjlighet till närmare inblick gavs när ett 20-tal forskare presenterade sin forskning inom hjärt-kärlsjukdomar på seminariet ”Kardiovaskulär epidemiologi – igår, idag, imorgon”.

Låggradig inflammation

Så kallade låggradig inflammation är ett tillstånd i kroppen som misstänks öka risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar.

– Låggradiga inflammationer uppstår tidigt i sjukdomsförloppet, poängterade Gunnar Engström, professor i epidemiologi vid Lunds universitet.

Därmed är de också intressanta att forska kring. De skulle kunna vara en markör vid diagnosticering men också måltavla för behandling innan sjukdomen hunnit fortskrida alltför långt.

Förhöjt kolesterol och blodtryck

Gunnar Engström presenterade en studie av fem proteiner, bland andra fibrinogen och orosomukoid, som sedan tidigare förknippas med ökad risk för inflammatoriska förlopp i kroppen.

Vid observationer över flera års tid konstaterades samband hos personer som hade flera av proteinerna i blodet och olika riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, till exempel förhöjt kolesterolvärde och högt blodtryck.

Fettsnål diet

Olle Melander, professor i internmedicin vid Lunds universitet, pekade på vilken nytta framsteg inom genetiken kan göra i forskningens tjänst.  Melander söker med hjälp av genetiken ny kunskap kring varför personer med diabetes har ökad risk för att drabbas av hjärtkärlsjukdom.

Bland annat har han och hans kolleger ringat in ett mättnadshormon, neurotensin, som kan kopplas till ökad risk för diabetes och hjärtinfarkt hos kvinnor.

Forskargruppen undersöker nu om en fettsnål diet kan påverka hormonet i gynnsam riktning för att förebygga sjukdom.

Vatten och medelhavskost

Hormonet vasopressin intresserar också forskargruppen. Ett pågående arbete ska ge svar på om övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar skulle kunna förebyggas genom att dricka mycket vatten och på så sätt sänka nivån av vasopressin i blodet.

Kan maten vi äter ingå i förbyggandet av hjärtkärlsjukdomar och i så fall hur? Emily Sonestedt, forskarassistent och nutritionsepidemiolog vid Lunds universitet, belyste temat och lyfte bland annat fram flera forskningsresultat som pekar på att så kallad medelhavskost är nyttig.

Men nordisk kost då?

Resultaten leder ofta till frågan: Går det inte lika bra att äta nordisk kost? Hon berättade därför om två nordiska studier kring ämnet (NORDIET och SYSDIET). Genom att äta en nordisk variant på medelhavskosten minskade deltagarna sin kroppsvikt och värdena av skadligt kolesterol.

Kosten bestod bland annat av magra mejeriprodukter, fisk samt grönsaker, frukt och bär (med betoning på sådant som odlas och/eller växer på nordliga breddgrader, till exempel vitkål,  äpplen, lingon och blåbär).

Arrangemanget ”Kardiovaskulär epidemiologi – igår, idag, imorgon” ägde rum den 21 mars på Skånes universitetssjukhus i Malmö och arrangerades av institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö vid Lunds universitet och Region Skåne.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från diabetesportalen.se, 27 mars 2013