Det beräknas att drygt tio procent av Sveriges vuxna befolkning lider av en kronisk njursjukdom. Kanske så många som hälften av dem är inte medvetna om sjukdomen.
Förutom att en sen upptäckt av sjukdomen kan kräva dialysbehandling ökar också risken för hjärt-/kärlsjukdomar.
– Vi brukar tala om det tysta organet eftersom njursjukdomar ofta inte ger några symtom förrän i ett väldigt sent skede, säger docent Anders Christensson klinikchef på Njur- och transplantationskliniken SUS.
Kan bromsa sjukdomen vid tidig upptäckt
Men ett enkelt blodprov kan upptäcka en försämrad njurfunktion hos patienterna. Njurarna kan förlora upp till 90 procent av sin funktion innan symtom som exempelvis illamående visar sig. Och då är steget inte långt till dess att patienten behöver dialyseras.
Men om den försämrade njurfunktionen upptäcks i ett tidigt skede kan den behandlas och sjukdomsutvecklingen sker långsammare. Patienterna får en bättre livskvalitet samtidigt som sjukvården gör stora besparingar. Dialysvård är en av de dyraste behandlingar som finns inom sjukvården och kostar cirka en miljon kronor per patient och år.
Ökning av dialyspatienter
Men i dag går trenden åt fel håll. Antalet dialyspatienter ökar med några procent per år i Sverige och i USA är ökningstakten ännu större.
– Vi måste bryta utvecklingen och det allra viktigaste för oss är att arbeta förebyggande, säger Anders Christensson.
Nytt test införs som rutinprov i Region Skåne
Till sin hjälp har han och hans kolleger ett relativt nytt laboratorieprov som heter eGFR som nu ska införas som ett rutinprov i Region Skåne.
Provet, som är ett vanligt blodprov, ger ett mer exakt svar på njurfunktionen än serum kreatinin.
Ett normalt eGFR är 90 ml/ min eller mer. Om njurfunktionen är försämrad med exempelvis hälften blir också eGFR hälften av det förväntade värdet.
Det kan jämföras med kreatinin som inte stiger dramatiskt förrän sent i sjukdomsutvecklingen. Anders Christensson hoppas att det nya provet ska öka möjligheten att identifiera patienter med nedsatt njurfunktion i ett tidigt skede.
– Tidigare har vi varit dåliga på att hitta patienterna, men nu kan vi med ett enkelt blodprov få en uppfattning om patientens njurfunktion, säger han och menar att provet också kan rädda liv.
Blodtryckssänkande behandling
– Njursjuka har en mycket större risk att dö i en hjärtsjukdom.
Den förebyggande behandlingen består bland annat av ACE-hämmare. Behandlingen sänker blodtrycket vilket skyddar njurarna samtidigt som läkemedlet också minskar förekomsten av äggvita i urinen.
I samband med det nya provet introduceras också ett vårdprogram med riktlinjer för hur vården ska bedrivas med utgångspunkt från värdet av eGFR och andra parametrar, exempelvis ålder.
Text: SET MATTSSON
Artikeln har tidigare publicerats 18 februari 2013 i Nyhetsbrev från division 3 på Skånes universitetssjukhus (nr 3 – 2013)