Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Dödlig blodförgiftning får snabbare diagnos med ny metod

2011-03-25
Blodceller sett genom ett mikroskop
Blodceller sett genom ett mikroskop. Bild: Dreamstime

Sjukdomar orsakade av bakterier i blodet leder till närmare 135 000 dödsfall i blodförgiftning i Europa varje år. Ett nystartat EU-projekt testar nu en ny metod som kan minska tiden för diagnos från närmare en vecka till några få timmar.

I dag ställs diagnos med hjälp av en tidskrävande blododling. Men det går att förkorta denna tid genom att använda en metod som kallas akustisk cellsortering. Genom att separera celler blir det möjligt att identifiera bakterier i blodet.

– Metoden är utvecklad inom mikroteknik och utgår ifrån grundläggande teknikforskning på LTH, berättar Thomas Laurell, professor och forskargruppsledare på Lunds tekniska högskola.

Metoden ger möjligheter för snabbare bakterieanalys av blodprover.

Stefan Scheding, överläkare på hematologen och forskargruppsledare på Stamcellscentrum och Gisela Otto, klinikchef på infektionskliniken i Lund, står för den kliniska prövningen. Det handlar om att snabbt kunna identifiera bakterier som finns i blodet hos patienter som har feber.

– Förhoppningen är att det ska gå att genomföra blodanalysen på så kort tid som ett par timmar i framtiden, berättar Stefan Scheding. Då har vi goda förutsättningar att rädda patienter som annars skulle avlida av blodförgiftning.

Patienter som genomgått stamcellstransplantationer eller cellgiftsbehandlingar söker ofta vård för misstänkt blodförgiftning. Blodförgiftning drabbar både i övrigt fullt friska människor och människor med olika bakomliggande sjukdomar.

– Det är klart visat att ju snabbare rätt diagnos ställs respektive rätt antibiotika ges vid blodförgiftning desto större chans har patienten att överleva och med mindre sjukdomskomplikationer, säger Gisela Otto.

I EU-projektet, som sammanlagt har fått 30 miljoner kronor och leds från Finland, ingår förutom forskare från Lund även forskargrupper i Spanien. Det kliniska arbetet utförs dock enbart i Lund.

Text: KATARINA BRANZÉN

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 2/2011.