Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Bukhjärnan – nästan lika smart som hjärnan

2012-06-05

 Eva Ekblad och Ulrikke Voss

Eva Ekblad och Ulrikke Voss. Foto: Roger Lundholm

Det avancerade nervsystem, som likt en nätstrumpa omsluter den ungefär sju meter långa mag-tarmkanalen, kallas för bukhjärnan. Det har betydligt fler likheter med hjärnan än med det perifera nervsystemet, det system som förbinder hjärnan med kroppens övriga organ. Betyder det att vi kan tänka med magen?

– Nej, men tarmens nervsystem fungerar så pass självständigt att om man skar av alla nervförbindelser mellan hjärnan och mag-tarmkanalen skulle den fortsätta att fungera, åtminstone vad gäller de grundläggande funktionerna, säger Eva Ekblad, professor i histologi, dvs. vävnadslära.

Tarmens signalämnen liknar hjärnans

Det enteriska nervsystemet (ENS), som bukhjärnan kallas på fackspråk, består av drygt 100 miljoner nervceller, vilket är ungefär lika många som i hela ryggmärgen. Aktiviteten i mage-tarm styrs från ENS med hjälp av en stor uppsättning signalämnen som har stora likheter med dem som finns i hjärnan. Det är med andra ord ett ytterst avancerat system som dessutom samspelar med immunsystemet och hormonutsöndrande körtlar. Om nervcellerna skadas på något sätt kan det störa tarmfunktionen. Många besväras av olika mag-tarmsjukdomar men det är inte alltid som man känner till den bakomliggande orsaken.

– I många fall har man sett att nervceller dör isamband med sjukdom i mag-tarmkanalen. Om det är en orsak till eller konsekvens av sjukdomen vet man oftast inte men helt klart måste det påverka regleringen av mag-tarmfunktionen på något sätt.

Ämnen som skyddar

Eva Ekblads forskargrupp på Avdelningen för neurogastroenterologi vid Lunds universitet jobbar dels med att studera ämnen som kan skydda nervcellerna, dels undersöker man olika substanser som är skadliga för och dödar nervceller.

Vad gäller de skyddande ämnena har forskargruppen hittat tre intressanta kandidater som alla förbättrar nervcellernas överlevnad. Den ena är ett kroppseget signalämne som överför nervimpulser och som nu visat sig även kunna skydda nervcellerna. De två andra kandidaterna är små proteiner som bildas i tarmslemhinnan när vi äter och som stimulerar utsöndringen av insulin. Konstgjorda kopior av de två sistnämnda finns dessutom redan som läkemedel för behandling av typ 2 diabetes.

– Det är väldigt intressant att vi nu har kunnat visa att de även har en skyddande och nervreparerande funktion eftersom nervskador är en ganska vanlig komplikation vid diabetes.

Oväntade resultat

Bland de nervskadande ämnena har man hittat en sockermolekyl som förekommer i yttermembranet hos vissa bakterier, vilket antyder att infektioner skulle kunna ge skador på tarmens nervsystem och vara den bakomliggande orsaken till vissa mag-tarmproblem.

Det mest oväntade resultatet fick dock en av Eva Ekblads doktorander, Ulrikke Voss, då hon skulle undersöka hur palmitat påverkade nervcellerna. Palmitat är en fettsyra som förekommer i stora mängder i fet mat och som ofta återfinns i höga koncentrationer i blodet hos överviktiga personer.

Fett som dödar

– Palmitat visade sig ha en direkt dödande effekt på nervcellerna och effekten var mycket starkare än vad vi sett med andra substanser. Det skrämde oss faktiskt, säger Eva Ekblad och fortsätter:

– Det här är bara preliminära resultat och mycket arbete återstår innan vi kan vara säkra, men om det skulle visa sig att fet mat faktiskt har en så kraftigt dödande effekt på nervceller – ja då är vi något mycket viktigt på spåret.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ