Vetenskap & Hälsa

Backa blodet och fräscha upp det – och gör det yngre

2013-03-21

Blodet skiljer sig åt mellan yngre och äldre individer. I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Blood beskriver en forskargrupp vid Lunds universitet hur de har lyckats föryngra blodet hos möss genom att backa, eller programmera om, de stamceller som producerar blod.

Stamceller ger upphov till alla kroppens celler och kan dela sig ett obegränsat antal gånger. När stamceller delar sig förblir den ena cellen en stamcell, medan den andra mognar till den typ av cell som behövs, exempelvis en blodcell.*

– Vår åldrandeprocess sker som en konsekvens av att våra stamceller förändras med tiden, berättar Martin Wahlestedt, doktorand i stamcellsbiologi på medicinska fakulteten och försteförfattare till artikeln.

Nollställer vissa åldersförändringar

– Dels rör det sig om permanenta förändringar, till exempel att stamcellernas DNA skadats, dels skulle det kunna vara gradvisa, så kallade epigenetiska, förändringar som inte är permanenta i sig, även om de upprätthålls i celldelning efter celldelning. När man programmerar om stamcellerna som vi gjort nollställs de epigenetiska förändringarna. **

Den upptäckt som ligger till grund för forskargruppens metod belönades med nobelpriset i medicin förra året.

Blodets sammansättning utgör ett exempel på hur det åldras; i blod från en ung person finns en viss mix av B- och T-lymfocyter och så kallade myeloida celler.***

Olika blodmix beroende på ålder

– Hos en äldre personer minskar antalet B- och T-lymfocyter medan antalet myeloida celler ökar, berättar Martin Wahlestedt.

När en äldre individ drabbas av leukemi har cancern ofta sitt ursprung i just de myeloida cellerna, vilka det på ålderns höst finns extra många av. Att kunna ”starta om” blodet som Martin och hans kollegor har gjort i sina studier på möss är därför intressant med tanke på framtida behandlingsmöjligheter.

– Det fokuseras väldigt mycket på hur man skulle kunna använda stamceller i olika behandlingar, men det enda man rutinmässigt använder stamceller till i kliniken idag är benmärgstransplantation vid sjukdomar där man måste återbilda blodsystemet och immunförsvaret hos en människa, säger Martin Wahlestedt och fortsätter;

Gläds åt resultaten

– En kritisk faktor som ger en indikation på om det kommer att fungera bra eller inte, är just hur gammal benmärgsdonatorn är. Genom att backa stamcellerna i benmärgen i utvecklingen så kanske man skulle kunna komma runt negativa, åldersbetingade förändringar.

Även om blodsammansättningen i gamla och unga möss är slående lika den man ser hos gamla och unga människor, så betonar Martin Wahlestedt att vetenskapen än så länge befinner sig på grundforskningsstadiet, långt ifrån någon fungerande behandling. I forskargruppen gläds man åt resultaten, eftersom de indikerar att det kanske inte i första hand är skador på DNA som leder till att blodet åldras, utan de reversibla epigenetiska förändringarna.

Text och foto: ANNA APPELBERG

Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande från Lunds universitet, 21 mars 2013