-
Smarta lösningar för framtida snabbtester i sjukvården
Carolin Psottas doktorsavhandling öppnar upp för tekniker som i framtiden kan möjliggöra snabbtester både på sjukhus och i hemmet för såväl urinvägsinfektion som covid. Men även sätt att hålla koll på blodsockernivåer under operationer och…
-
Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar
Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren. – Vi har…
-
Robothänder med fingertoppskänsla
En arbetsterapeut och en civilingenjör. Med hjälp av luftförflyttningar försöker de utveckla metoder för att amputerade ska kunna få tillbaka känsel i sina förlorade fingrar. Den största utmaningen för arbetsterapeut Ulrika Wijk, är att möta…
-
3D-röntgen inte alltid nödvändig innan visdomständer opereras bort
Det har blivit vanligare att använda 3D-röntgen, så kallad CBCT, för att bedöma hur visdomstanden i underkäken är placerad. Men panoramaröntgen eller 3D-röntgen med lägre stråldos ger minst lika bra underlag inför behandlingen. Det visar…
-
Så kan läkarna hitta allvarliga sjukdomar bakom andfåddhet
Andfåddhet kan vara ett symtom på en allvarlig sjukdom, men riskerar att avfärdas som orsakad av till exempel övervikt, astma eller dålig kondition. Det menar Göran Rådegran, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och doktoranderna Salaheldin Ahmed…
-
Återbruk har många fördelar – även när det gäller läkemedel
Utveckling av helt nya läkemedel är både dyrt och tar tid, 15 år från idé till färdig produkt är inte ovanligt. Att hitta helt nya användningsområden för redan godkända läkemedel – så kallad drug repurposing…
-
Sepsis – lika vanligt som cancer, lika dödligt som hjärtinfarkt
Ungefär 70 000 vuxna drabbas av sepsis varje år i Sverige. I en ny studie visar forskare från Lund att fyra procent av alla sjukhusinläggningar i Skåne är associerade med sepsis. Det är ett starkt…
-
Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer
BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer.…
-
Vad händer med ämnesomsättningen efter en fetmaoperation?
En ny studie av forskare vid Lunds universitet väcker frågor om hur effektivt det är med fetmaoperation genom gastric bypass. Resultaten visar att de största förändringarna i ämnesomsättningen skedde strax efter operationen. Redan ett år…
-
”DNA-bokmärke” hjälper blodceller minnas vilka de är
Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första…
-
Samband mellan selenbrist och hjärtsvikt
En forskningsstudie vid Lunds universitet visar att det finns ett samband mellan selenbrist och en ökad risk för att utveckla hjärtsvikt. Risken är dubbelt så hög för de personer som har låga nivåer av selen.…
-
AI-stödd modell för säker mammografiscreening
AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en ny studie som undersökt hur säkert det är att använda…
-
Elektroterapi utan kirurgi
Forskare vid Lunds och Göteborgs universitet, har framgångsrikt utvecklat temporära, organiska elektroder som smidigt kan integreras i biologiska system. Metoden öppnar upp för en framtid där bioelektronik både kan implanteras i och avlägsnas från kroppen…
-
”Förebygg suicid – våga fråga om spelberoende och ekonomi”
I genomsnitt fyra personer om dagen dör på grund av suicid i Sverige. Tio gånger så många försöker ta sitt liv. Forskning visar att bland gruppen som drabbas av spelberoende, alltså beroendet av att spela…
-
Så påverkas råtthjärnan av psykedeliska preparat
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en teknik för att mäta elektriska signaler från 128 hjärnområden samtidigt hos vakna råttor. Den har de sedan använt för att mäta vad som händer med nervcellerna när råttorna…
-
Ny metod ger hopp om färre frakturer
Tusen svenskar skulle kunna skonas från höftfraktur varje år om en ny metod för att identifiera risken för benskörhetsfrakturer införs i vården. Det menar forskarna vid LTH, Lunds universitet som står bakom den nya 3D-simuleringsmetoden. …
-
Analyser av bakterier i tarm och mun ger nya ledtrådar om åderförfettning
Vad finns det för samband mellan åderförfettning och bakterier i tarm och mun? Forskarna bakom en ny stor studie har funnit flera nya kopplingar. På lång sikt kan kunskapen hjälpa personer med typ 2-diabetes, en…
-
Lewykroppssjukdom kan upptäckas innan symtom
Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. Forskare från Lund universitet har nu visat att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom. Deras fynd visar också att…
-
Därför slår mördarbakterier hårdare mot vissa
Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om…
-
Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer
Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.…
-
Utställning: Hjärnan i bilder
Modern teknik gör det möjligt att synliggöra saker vi hittills inte skådat inuti vårt mest outforskade organ: Hjärnan! Kom till MultiPark Café den 24 augusti och titta på våra forskares magnifika bilder och hör dem…
-
Sommarläsning och lyssning på Vetenskap & hälsa
Nu tar redaktionen sommarledigt och återkommer igen den 8 augusti. Vi önskar alla våra läsare en riktigt skön sommar och hoppas att ni vill följa oss även till hösten igen. Då kan ni se fram…
-
Lite hull skyddar skelettet efter klimakteriet
I klimakteriet blir skelettet skörare, men fysisk aktivitet, bra mat och några kilon för mycket skyddar. Däremot att väga mindre än vad man gjorde som 20-åring eller att komma i klimakteriet redan i 40-årsåldern ökar…


























