Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

  • Kroppens egen antibiotika

    De dödar bakterier snabbt och effektivt genom att ta sönder deras cellmembran. De är en del av vårt immunsystem och skulle kunna spela en viktig roll i kampen mot bakterier som blivit resistenta mot konventionell…

    Läs mer

  • Frågor och svar om huskurer vid urinvägsinfektioner

    Docent Björn Wullt svarar på frågor om olika behandlingsalternativ som ofta nämns i samband med enklare former av urinvägsinfektioner. Har man en urinvägsinfektion med feber är det viktigt att ta den på allvar och söka…

    Läs mer

  • Livskunskap – flummigt eller smart?

    Den psykiska ohälsan har ökat oroväckande bland svenska skolbarn under de senaste decennierna och andelen barn som sökt hjälp inom barn och ungdomspsykiatrin och barn som vårdats efter självskadehandlingar har ökat sedan 1990-talet. Nyligen har…

    Läs mer

  • Nya professorer vid Medicinska fakulteten

    Nya professorer vid Medicinska fakulteten

    Professorer vid Medicinska fakulteten Lunds universitet som installeras den 15 mars 2013 är: Anna-Karin Dykes, professor i reproduktiv perinatal och sexuell hälsa Läs mer i artikeln: Föräldrars välbefinnande i samband med barnafödande Gunilla Nordin Fredrikson, professor…

    Läs mer

  • Palliativ vård ej anpassad till multisjuka äldre

    Palliativ vård ej anpassad till multisjuka äldre

    Palliativ vård är inte anpassad till multisjuka äldre på särskilt boende, vilket gör att insatserna är otillräckliga eller sätts in för sent. Vårdpersonal är inte heller rustad för att prata om döden och har ofta…

    Läs mer

  • Kan man vaccinera mot hjärtinfarkt och stroke?

    Gunilla Nordin Fredrikson installeras som professor vid Lunds universitet 15 mars 2013, och skriver här själv kort om sin forskning: Hjärtinfarkt och stroke är de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden, och den bakomliggande orsaken till dessa…

    Läs mer

  • Cancercellens kommunikation med närmiljön

    Cancercellens kommunikation med närmiljön

    Kristian Pietras installeras som professor vid Lunds universitet 15 mars 2013, och skriver här själv kort om sin forskning: Cancer uppkommer till följd av förändringar i cellernas arvsmassa. Genom dessa genetiska förändringar kan cancercellerna undvika…

    Läs mer

  • Träning och idrott i ett livsperspektiv

    Träning och idrott i ett livsperspektiv

    Jan Lexell installeras som professor vid Lunds universitet 15 mars 2013, och skriver här själv kort om sin forskning: Att komma tillbaka till ett bra liv efter en skada eller sjukdom i hjärna, ryggmärg, nerver…

    Läs mer

  • Föräldrars välbefinnande i samband med barnafödande

    Föräldrars välbefinnande i samband med barnafödande

    Anna-Karin Dykes installeras som professor vid Lunds universitet 15 mars 2013, och skriver här själv kort om sin forskning: Sedan slutet av 1900-talet har det skett en ökning av infektioner med Grupp B-streptokocker (GBS) hos…

    Läs mer

  • Nytt projekt om mättnadshormonet CART:s påverkan på fettcellerna

    Personer som saknar mättnadshormonet CART blir kraftigt överviktiga. I ett nytt projekt ska man nu ta reda på exakt hur CART påverkar fettcellerna. Elin Banke forskar om cellsignalering i fettcellen och kring fettcellens normalfunktion, t…

    Läs mer

  • Skolgymnastik varje dag påverkar skelettet

    Barn som har skolgymnastik varje dag har både ökad muskelstyrka och en bättre utveckling av benmassa och benstorlek jämfört med skolbarn som har de sedvanliga en till två idrottslektionerna per vecka. Bjarne Löfgren, doktorand vid…

    Läs mer

  • Nya spår i sökandet efter ärftligheten vid typ 2 diabetes

    Nya spår i sökandet efter ärftligheten vid typ 2 diabetes

    Typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag och de gener vi har fötts med kan vi inte förändra. Ny forskning vid Lunds universitet visar att vi däremot kan modifiera genernas funktion genom de epigenetiska förändringar som sker…

    Läs mer

  • Utveckling av antikroppar vid blödarsjuka

    De gentekniskt framställda preparat som används i behandlingen av blödarsjuka idag, medför inte större risk att utveckla antikroppar än äldre plasmabaserade preparat. Det visar en studie som bland annat gjorts vid Lunds universitet och som publicerats…

    Läs mer

  • HAMLET spelar en huvudroll på tarmcancerscenen

    HAMLET spelar en huvudroll på tarmcancerscenen

    ”HAMLET spelar en ledande roll på scenen för koloncancerbehandling” Citatet, fritt översatt från Nature Reviews Gastroenterology, illustrerar det stora intresset för ett arbete från Lunds universitet.  Det är professor Catharina Svanborg och hennes forskargrupp som…

    Läs mer

  • Barn och barnbarns tur att bidra med ny kunskap om folksjukdomar

    Har farfars diabetes eller mormors bröstcancer någon betydelse för min hälsa? Varför går vissa sjukdomar i arv och kan vi förebygga detta? Nu startar Malmö Offspring Study, en medicinsk studie där anlag och riskfaktorer kan följas…

    Läs mer

  • Enkelt blodprov upptäcker försämrad njurfunktion

    Enkelt blodprov upptäcker försämrad njurfunktion

    Det beräknas att drygt tio procent av Sveriges vuxna befolkning lider av en kronisk njursjukdom. Kanske så många som hälften av dem är inte medvetna om sjukdomen. Förutom att en sen upptäckt av sjukdomen kan…

    Läs mer

  • Vetenskapslunch – om att träna vid artros i knä och höft!

    Vetenskapslunch – om att träna vid artros i knä och höft!

    Välkommen till en ny serie lunchföreläsningar om spännande medicinsk forskning! 6 mars, Eva Ageberg: Hur ska man träna vid artros i knä och höft? För vem? Alla intresserade! När? Kl 12.15, fyra onsdagar i mars och april…

    Läs mer

  • Vikt och genetik – viktig information vid bröstcancer

    Vikt och genetik – viktig information vid bröstcancer

    Vid bröstcancer kan BMI i kombination med genetik ge viktig information om hur det kommer att gå för patienten – och om patienten kan behöva utökad behandling eller klarar sig med en mildare variant. –…

    Läs mer

  • Patienter med svår epilepsi undersöks med unik metod

    Patienter med svår epilepsi undersöks med unik metod

    Skånes universitetssjukhus är ett av två sjukhus i Sverige som har möjlighet att registrera ett pågående epilepsianfall med isotoper. Patienter från hela landet remitteras till Lund för att göra den unika undersökningen. – Vi har…

    Läs mer

  • Kräver större insatser vid akut hjärnblödning

    Kräver större insatser vid akut hjärnblödning

    En tredjedel av alla inre hjärnblödningar leder till döden och hälften av dem som drabbas dör under det första dygnet. En mer aktiv behandling skulle rädda fler patienter. Det visar en färsk studie som genomförts…

    Läs mer

  • Lyssnar i hjärnan med supertunna nanotrådar

    Lyssnar i hjärnan med supertunna nanotrådar

    Elektroder som opererats in i hjärnan används idag både i forskning och för att behandla vissa sjukdomar, bl.a. Parkinsons sjukdom. Användningen har dock begränsats av deras storlek. Vid Lunds universitet har man nu för första…

    Läs mer

  • Tids-dagböcker hjälper mot barnfetma

    Tids-dagböcker hjälper mot barnfetma

    I en aktuell studie vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har föräldrar till barn med fetma under ett års tid fört tidsgeografiska dagböcker. Genom att flytta fokus från vad man äter till vad man gör…

    Läs mer

  • Resistenta bakterier vid öroninflammation

    Marie Gisselsson-Solén är öronläkare vid Skånes universitetssjukhus och har forskat om återkommande öroninflammationer hos öronbarn. Foto: Roger Lundholm De flesta barn får någon gång i livet en öroninflammation, men för en del kan det bli…

    Läs mer

  • Protein kan visa om tamoxifen fungerar på bröstcancer

    Protein kan visa om tamoxifen fungerar på bröstcancer

    Många bröstcancerpatienter behandlas framgångsrikt med tamoxifen, men inte alla. En ny avhandling stärker tidigare teorier om att proteinet RB kan användas för att förutsäga på vilka patienter behandlingen fungerar. – Framsteg inom forskningen har bidragit…

    Läs mer

  • Innerstadsbor rör på sig mer än invånare i villaförorter

    Ny forskning visar att invånare i tätbebyggda innerstadsmiljöer rör på sig mer än de som bor i villaområden och andra stadsmiljöer med glesare bebyggelse.  I en ny avhandling har 32 bostadsområden i Stockholm undersökts med…

    Läs mer