Vetenskap & Hälsa

MRSA i hela familjen

2013-06-03
MRSA
Foto: Roger Lundholm

Fyraåriga Hanna kan räkna till fem på både svenska, engelska och spanska och nästan på kinesiska. Det har pappa Peter lärt ut. Lillebror Kim pratar inte än, men far runt som en skottspole i försöken att hinna med sin storasyster.

Allt är som i vilken familj som helst – frånsett att både barnen och föräldrarna bär på den multiresistenta bakterien MRSA.

– Men vi vill inte bli betraktade som den så kallade MRSA-familjen. Vi är bara bärare av en bakterie som gör det lite extra besvärligt för oss själva om någon av oss får en infektion, säger mamma Sandra.

Hon och hennes familj har därför valt att framträda under andra namn i den här artikeln. Släkt, vänner, förskola och vårdcentral är sedan länge väl informerade.

Resistenta bakterier med från Kina

I höstas besökte hela familjen Kina. Det var ingen vanlig turistresa. Här, på ett barnhem, fanns sedan tidigare den då fjorton månader gamla Kim som nu fick en ny familj med storasyster och allt. Det troligaste är att det var Kim som bar på MRSA från början.

– Vid läkarkontrollen när vi kommit hem konstaterades att både Kim och Hanna hade MRSA-bakterier i huden. Jag och Peter var däremot fria från det, berättar Sandra.

Eftersom Kim fötts med läpp-gom-spalt anmäldes han också till operation på den plastikkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Vid samma tid blev Hanna förkyld och gick av den anledningen inte till sin förskola, vilket underlättade.

Hemma från dagis

– Den stora frågan i början var ju hur vi skulle hantera detta. Nu efter ett halvår vet vi bättre. Hanna ska inte gå på dagis om hon exempelvis har en sårinfektion. Och om hon blir sjuk på annat sätt stannar hon ju hemma i vilket fall, säger Sandra.

Vid första besöket på vårdcentralen fick de vänta i timmar innan man kom fram till en fungerande rutin. I dag går det smidigt med eget väntrum och en personal som möter upp med plastförkläden och hela munderingen.

– Alla vi träffat i sjukvården har hela tiden varit mycket vänliga och måna om oss, säger Sandra. Hon upplever samtidigt att hon och Peter fått dubbla budskap från sjukhuset.

– På infektionskliniken fick vi rådet att vänta ut infektionen och inte behandla i onödan. Då var varken jag eller Peter smittade. Vid nästa kontroll var vi det och då hade vi det alla också i mun och svalg.

– Men på plastikkirurgen ville man att vi redan tidigt skulle genomföra en eradikering som innebär att man aktivt behandlar huden för att få bort bakterien, tillägger hon.

Smittan svår att bli av med

Nu genomfördes denna mycket senare utan lyckat resultat trots tre olika sorters antibiotika, dagliga duschar, ständig tvätt av kläder och särskilda diskrutiner.

– Smittan går förstås runt i familjen. Det kommer nog att ta år innan vi blir av med den, tror Sandra.

Under tiden rusar familjelivet på som vanligt, som för alla familjer.

– Ja, det blir en helt annan dynamik med två barn, konstaterar Sandra samtidigt som Hanna systerligt nådigt överräcker en liten kula modellera till en ivrigt gastande lillebror.

Text: PER LÄNGBY