Vetenskap & Hälsa

Virus som vapen mot resistenta bakterier

2018-11-06

Ett gammalt spår för att bekämpa bakterier håller på att återuppväckas. Det handlar om ämnen som bakterievirus, så kallade bakteriofager, tillverkar när de angriper bakterier. Forskare vid Lunds universitet hoppas nu att det kan bli framtidens skräddarsydda antibiotika.

Bakteriofager är virus som bara smittar bakterier. I bakteriofagens huvud finns det DNA som den sprutar in i bakterien för att sedan ”tvinga” bakterien att masstillverka virus. Genom att förstå hur bakteriofagen fungerar hoppas forskare kunna hitta nya sätt att bekämpa bakterier. Illustration: DR_Microbe/iStock

Många av våra mediciner bygger på knep som naturen själv har utvecklat under evolutionens gång.

– Varför ska vi försöka hitta på något helt nytt när bakteriofager och bakterier har levt tillsammans under väldigt lång tid och hittat effektiva sätt att döda varandra på? Jag tror på att använda de mekanismerna när vi utvecklar nya läkemedel, säger Rolf Lood som forskar inom experimentell infektionsmedicin vid Lunds universitet.

Bakteriofager är virus som bara infekterar bakterier. De brukar liknas vid ”månlandare” i miniatyr som sätter sig på ytan av bakterier. Genom att spruta in sitt eget DNA och ta över kontrollen av bakterien, kan bakteriofagen se till att all kraft i bakterien går åt till att masstillverka nya bakteriofager. Till slut sprängs bakterien och viruset sprids vidare till nya bakterier. Kunskapen om bakteriofager kan utnyttjas för att utveckla nya typer av antibiotika.

Rolf Lood. Foto: Tove Smeds

– Det som är intressant är att en viss typ av bakteriofager bara angriper en viss bakteriegrupp. Det fina är att man bara blir av med de bakterier man vill bli av med i kroppen och behåller de ”snälla” bakterierna. Nackdelen är att man måste veta exakt vilken bakterie man ska behandla, förklarar Rolf Lood.

Glömdes bort när penicillinet kom

Bakteriofager användes framgångsrikt redan i början av 1900-talet men föll delvis i glömska när penicillinet upptäcktes. Forskningen om bakteriofager har fortsatt framför allt i Östeuropa och växer nu i intresse både kliniskt och vetenskapligt.

– På senare år har forskningen allt mer fokuserat på de proteiner som bakteriofager tillverkar när de ska spränga sönder bakterierna. För flera sådana proteiner pågår det redan kliniska studier, bland annat i USA och Sydkorea. Jag har själv varit med att ta fram ett patent för ett protein mot MRSA, berättar Rolf Lood.

MRSA är en form av stafylokocker som är resistenta mot ett flertal olika antibiotikapreparat och som i allvarliga fall kan leda till bland annat sepsis. Även proteiner mot bakterien Acinetobacter baumanii testas nu kliniskt. Det är en sårbakterie och en av de mest resistenta bakterier som finns. Fortfarande är vägen till ett färdigt läkemedel lång och det dröjer minst tio år till innan något finns ute på marknaden uppskattar Rolf Lood.

Andra intressanta spår

I sin forskning angriper Rolf Lood antibiotikaresistens från flera olika håll. Ett annat spår är att stärka vårt försvar mot skadliga bakterier.

– Bland annat tittar vi på de ”snälla” bakterier som finns naturligt på vår hud och hur de samverkar med vårt immunsystem. Det stärker vårt skydd mot bakterieinfektioner. I stället för att bara angripa bakterierna kan vi rikta vårt immunsystemet dit vi vill ha det. För det är ändå en stark kropp vi har.

Ett exempel på forskning som Rolf Lood och hans kollegor arbetar med är skyddande ämnen som de ”snälla” bakterierna på vår hud tillverkar, exempelvis antioxidanter som dämpar inflammation.

– Just nu undersöker vi om dessa kan renframställas och användas för att dämpa inflammation. Ett problem med till exempel sepsis är ju att vårt svar mot bakterierna blir så kraftigt, säger Rolf Lood.

Det tredje spåret i Rolf Loods forskning är bredare och handlar om att förstå spridningsvägarna för resistenta bakterier i samhället. Han samarbetar med forskare inom helt andra områden, och även i andra delar i världen som Chile och Antarktis.

– Det forskningen har rört sig mot på sistone är det man kallar ”One health”-perspektiv. I stället för att bara titta på till exempel sjukvården så behöver man ha ett helhetsperspektiv och ta in vattenreningsverk och lantbrukare i forskningen, titta på spridningsvägar via flyttfåglar och så vidare.

Text: NINA NORDH