Variationer i hormon kan vara nyckel till benskörhet

Share |

Trots att benskörhet (osteoporos) är en av de stora folksjukdomarna finns det mycket kring dess uppkomst som är oklart. Ny forskning kopplar samman genetisk variation inom ett hormon, PTH, med utveckling av benskörhet.

foetter aeldre kvinna med stoed

Foto: Colourbox

Max Tenne är specialistläkare och ortoped med inriktning på ryggkirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. I en ny avhandling från Lunds universitet har han undersökt variationer inom PTH, och vilken betydelse det kan ha för uppkomsten av benskörhet.

PTH är ett hormon som kommer från bisköldkörtlarna och som vid kalkbrist ökar i koncentration och kan lösa ut kalicum från skelettet. Det finns olika genetiska varianter av PTH.

- Det är hittills inte så många som forskat kring PTH-genkomplexet, och ingen har gjort det i relation till just frakturer, berättar Max Tenne.

Även undersökt röntgenmetod

De olika genvarianterna av PTH har markörer som är sammansatta i olika kombinationer, så kallade haplotyper. Max Tenne har letat efter samband mellan olika vanligt förekommande haplotyper och bentäthet, frakturförekomst, skelettdimensioner eller andra förändringar på skelettet.

- Resultaten visar att variation inom PTH-genen sannolikt har betydelse för uppkomst av benskörhet, men varför har jag inte lyckats kartlägga. Den frågan kräver ytterligare forskning, säger Max Tenne.

I sitt avhandlingsarbete har han även undersökt den röntgenmetod som normalt används för att undersöka bentäthet, DXA (Dual Energy X-ray absorptiometry). Varje år genomgår tusentals svenskar en sådan undersökning.

Det har länge varit känt att förändringar i ländryggen leder till felaktiga mätresultat som kan tolkas i positiv riktning. Som konsekvens kan patienten få en felaktig diagnos med utebliven behandling, eller så kanske läkaren väljer att avbryta en påbörjad behandling i förtid.

Men ingen har tidigare närmare undersökt hur stor risken för felaktiga mätresultat är.

- Det finns en betydande risk för felaktiga tolkningar. Det är väldigt vanligt att man får någon typ av förändring på kotorna i ländryggen med stigande ålder. Bland de kvinnor som ingått i min studie hade 43 procent sådana förändringar vid 75 års ålder och tio år senare var det hela 80 procent.

Nya möjligheter med modern utrustning ska undersökas

Genom en tämligen enkel manuell granskning av DXA-bilden finns möjlighet att undvika feltolkning, menar Max Tenne som också betonar att just kotfrakturer är svåra att reparera. Tidig upptäckt tillsammans med förebyggande åtgärder är därför extra viktigt.

Max Tenne planerar nu att fördjupa sig i DXA-mätningens brister och möjligheter. Bland annat vill han undersöka hur den förbättrade bildinformation som de allra nyaste maskinerna ger kan tolkas och användas för att främja patienterna.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

Max Tenne

Max Tenne,  specialistläkare och ortoped med inriktning på ryggkirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö,  disputerade nyligen med avhandlingen “Osteoporosis in elderly women; Bone traits, fracture and the PTH gene complex”

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Kan kunskap om våra gener förutsäga framtida frakturer?

Sjukvårdsrådgivningen om benskörhet

Vårdguiden om benskörhet

FAKTA Benskörhet

Osteoporos, eller benskörhet i mer vardagligt tal, leder till ca 70 000 frakturer årligen i Sverige. Sjukdomen beräknas att till ca 70 procent bero på ärftliga faktorer, därutöver har olika livsstilsfaktorer som t.ex. rökning och minskad vikt negativ effekt.

Risken ökar kraftigt med stigande ålder, och det är fler kvinnor än män som drabbas. En undersökning har visat att bland 50-åriga kvinnor kommer ca 50 procent så småningom att drabbas av benskörhet ifall de inte avlider i förtid. Hos män är motsvarande siffra 25 procent. Fysisk aktivitet och riklig med kalcium och D-vitamin i dieten kan vara förbyggande.

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Enzym från ”mördar- bakterie” kan rädda njursjuka
Enzym från ”mördar- bakterie” kan rädda njursjuka
Immunförsvaret och diabetes – oväntad koppling funnen
Immunförsvaret och diabetes – oväntad koppling funnen
Har du frågor om njurarnas sjukdomar?
Har du frågor om njurarnas sjukdomar?
Barnvecka i Malmö med temat jämlik vård
Barnvecka i Malmö med temat jämlik vård

Vad forskar du om?