Publicerad
Kategori: Barns och ungdomars hälsa, Hjärnan och nervsystemet
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
Under barnets andra levnadsår utvecklas språket enormt. Kristina Borgström, psykolog vid Lunds universitet, har i sin forskning visat hur hjärnans förmåga att snabbt lära nya ord förbättras avsevärt på bara fyra månader. Hon har även sett stora individuella skillnader i barnens språkutveckling.

– Alla som har kontakt med små barn fascineras över hur snabbt deras ordförråd växer. Vad vi har gjort är att vi genom experiment har lyckats se hur barnens språkinlärning ser ut och förändras i åldern 20 till 24 månader genom att isolera hjärnans grundläggande språkinlärningsmekanismer. Det vill säga vår medfödda förmåga att lära oss nya ord, säger Kristina Borgström.

borgstrom_bild_webb

Kristina Borgström i bakgrunden tillsammans med ett av barnen som deltog i studien. Foto: Gunnar Menander

Försöksgruppen bestod av ett stort antal 20 månader gamla barn som kom till Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet för att mäta hjärnans elektriska aktivitet. Där fick de med en elektrodmössa på huvudet titta på en sorts digital pekbok, ett bildspel som visade bilder på objekt som sedan benämndes med ett ord. För att undersöka hur de bearbetade bekanta ord och objekt användes riktiga ord som hund, bord och anka. Dessutom visades bilder på låtsasobjekt om benämndes med låtsasord som ”rasme” och ”gilp” för att se vad som händer i hjärnan under pågående inlärning av ett nytt ord. Sedan analyserades hur hjärnan reagerade när objekten benämndes med rätt ord upprepade gånger, samt när de benämndes med fel ord. Experimentet upprepades när barnen var 24 månader gamla.

Barns tidiga ordförråd verkar påverka utvecklingen av snabba processer i hjärnan

Resultaten av studien visade bland annat att förmågan att lära sig nya ord förbättrades avsevärt mellan de två försökstillfällena. Vid 2 års ålder kunde barnen koppla ihop de nya låtsasorden och objekten, något de inte klarade fyra månader tidigare. Under samma 4-månadersperiod sågs även en tredubbling av det ordförråd som barnen använde sig av till dagligdags.

– Vi fann också skillnader mellan barn med stora och små ordförråd, säger Kristina Borgström. Medan barn med stora ordförråd snabbt förstod kopplingen mellan de nya orden och objekten så behövde barnen med mindre ordförråd flera upprepningar innan ordets betydelse blev klart för dem. Storleken på ordförrådet kan bero på biologiska förutsättningar och uppväxtmiljö men det är inte detta som jag har forskat om.

Kristina Borgströms resultat visar att den snabba utvecklingen av barns tidiga ordförråd, samt individuella skillnader i ordförrådets storlek, kan kopplas till utvecklingen av mycket snabba processer i hjärnan som ligger till grund för bearbetningen av ords betydelse.

N-400 respons

Bildtext: Kristina Borgström studerade huvudsakligen en elektrofysiologisk komponent kallad N400 som visar hur hjärnan 400 millisekunder efter ett ords presentation försöker bearbeta ordets betydelse. En N400-respons med högre amplitud visar att ordets betydelse är svår att plocka fram, medan faktorer som förenklar framplockningen, t.ex. en bild på rätt objekt, sänker amplituden. Här ser vi hur N400-amplituden gradvis minskar när de nya låtsasorden och objekten upprepas och blir mer bekanta.

Text: ULRIKA OREDSSON

Bild hjärna: Colourbox

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets hemsida.