Publicerad
Kategori: Cancer
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
Ingvar Andersson

Det är viktigt att upptäcka bröstcancer så snabbt som möjligt, menar Ingvar Andersson. När tumören är i ett tidigt skede kräver den inte en lika tuff behandling. Foto: Gunnar Menander

För nästan fyrtio år sedan ledde docenten Ingvar Andersson en av världens första stora mammografistudier. Nu – långt efter pensionsåldern – är han i full gång med en studie om mammografins möjliga efterträdare, en teknik som kallas tomosyntes.

Ingvar Andersson är röntgenläkare och kom in på specialiteten mammografi mest av en slump.

– När jag var ny i Malmö frågade man om jag ville ta mig an en ny mammografiapparat. Den stod oanvänd nere i källaren, eftersom ingen haft tid att ägna sig åt den. Eftersom jag sett en kollega i Lund arbeta med mammografi tyckte jag det verkade intressant, berättar han.

Pionjärer inom mammografin

Resultatet blev så småningom den stora studie av mammografi som hälsokontroll, där 21 000 undersökta kvinnor jämfördes med lika många kvinnor som inte genomgått undersökningen. När malmöstudien startades 1976 var den världens andra i sitt slag (den första gjordes i New York).

Dessa, och andra studier som senare följde, gjorde så småningom mammografi till en etablerad metod inte bara i Sverige, utan i många andra länder.

Helt okontroversiell har metoden dock inte varit. Ett problem är de falskt positiva fynden: saker som ser ut att vara en tumör, men vid en närmare undersökning – då kvinnan i fråga kanske hunnit bli rejält uppskrämd – visar sig vara t.ex. en oskyldig cysta.

Ett annat problem är över- och underdiagnosticering: att metoden visar även tumörer som växer så långsamt att de egentligen inte skulle behöva behandlas, men missar dem som är så snabba att de hinner utvecklas mellan undersökningarna.

Plussidan överväger

– De flesta allmänna hälsoundersökningar har den typen av problem. Redan på 80-talet varnade jag för dessa nackdelar. Då fick jag mycket kritik från dem som ansåg att jag var alltför svartmålande. Men jag försöker bara vara objektiv, menar Ingvar Andersson.

När han väger samman plus och minus anser han fortfarande att plussidan överväger, dvs. att mammografiscreening är en meningsfull åtgärd. Exakt hur många liv den räddar är omtvistat, eftersom olika studier gett olika resultat. Att hitta tumörer på ett tidigt stadium har dock ett värde i sig, efter-som behandlingen då kan bli lindrigare och bröstoperationen mindre omfattande.

Vetenskapliga kontroverser om nya metoder är inte sällsynta, men just i mammografidebatten har tonläget varit ovanligt högt.

– Ett skäl är att kvinnors bröst är ett känsligt område. Att operera bort ett bröst är ju inte lika okomplicerat som att ta bort blindtarmen… Det har också varit mycket personlig prestige och pengar inblandade i mammografidebatten. Utrustningen är dyr och stora hälsokontroller kostar mycket att driva, säger Ingvar Andersson.

Stor studie om tomosyntes

Ingvar Andersson är idag 76 år, men arbetar vidare på halvtid. Han har sin tjänst hos företaget Unilabs, som sköter mammografin åt Region Skåne, men sitter på SUS i Malmö och publicerar sina studier under LU:s och SUS:s paraply. Just nu filar han och medarbetarna Kristina Lång och Sophia Zachrisson på en artikel om 7 500 kvinnor som undersökts med både mammografi och den nya tekniken tomosyntes.

– 15 000 kvinnor är vårt slutmål, och vi har faktiskt nästan hunnit dit. Men det är bara den första hälften som hunnit analyseras ordentligt. Resultatet ser bra ut för tomosyntesen: man hittar betydligt fler tumörer med den metoden, säger Ingvar Andersson.

Skillnaden beror på att en mammografibild visar alla lager i bröstet ovanpå varandra. En liten tumör kan då dölja sig bakom den normala bröstkörtelvävnaden.

Lättare upptäcka tumörer

Tomosyntes däremot är en skiktröntgen, där ett rörligt röntgenrör avbildar bröstet ur olika vinklar. Dessa bilder kan sedan analyseras dels som tunna snitt, dels som rörliga bilder, vilket gör det lättare att upptäckta tumörerna var de än ligger.

En fördel är också att tomosyntesen är mindre obehaglig för kvinnorna än mammografi, eftersom bröstet inte behöver klämmas ihop lika hårt. En nackdel är där-emot att dess bilder tar mer tid att analysera, eftersom de är så många fler.

Den stora malmöstudien kommer att spela en viktig roll när det gäller att avgöra om tomosyntesen helt eller delvis ska ersätta mammografin i framtiden.

– Att Malmö var så långt framme på 70-talet berodde på att det fanns ett intresse för bröstsjukdomar hos både patologer, röntgenläkare, cancerläkare och kirurger här på sjukhuset. Detta intresse har hållit i sig ända sedan dess. Därför är är vi nu lite av pionjärer även när det gäller att studera denna nya metod, säger Ingvar Andersson.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Lunds universitets magasin LUM, nr 2/15