Testosteronbrist hos barncancer-behandlade

2010-06-02

Nästan en fjärdedel av de män som behandlats för barncancer i sin ungdom får brist på det manliga könshormonet testosteron. Bristen kan motverkas genom hormontillskott, om bara problemet uppmärksammas. Det sker dock alltför sällan, visar läkaren Patrik Romerius i sin avhandling.

Testosteronbrist påverkar inte bara sexdriften: den kan på längre sikt leda till både depression, minskad muskelstyrka, benskörhet, typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.

– Men om en ung man kommer till vårdcentralen och klagar över dålig sexlust och nedstämdhet, så förklarar man kanske detta med de psykiska sviterna av den cancer han haft som yngre. I själva verket kan det alltså handla om en hormonminskning som är möjlig att åtgärda, säger Patrik Romerius.

Ny patientgrupp

I en av sina studier har han undersökt 150 män som behandlats för leukemi och andra former av cancer före vuxen ålder. 33 av dem visade sig ha testosteronbrist, men i bara 4 fall hade detta uppmärksammats. Patrik Romerius tror att skälet är att detta på sätt och vis är en ny patientgrupp.

– För bara några årtionden sedan var det mycket få barncancerpatienter som alls överlevde. Nu klarar sig nästan fyra av fem på grund av bättre diagnos- och behandlingsmetoder. Men det är först nu som de stora grupperna barncanceröverlevare kommit upp i den ålder där behandlingens följdverkningar börjar visa sig, säger han.

Svårt att spara spermier

Majoriteten av de f d patienterna med hormonbrist var också sterila eftersom deras spermieproduktion slagits ut av cancerbehandlingen. Unga män i och efter puberteten kan före cancerbehandlingen lämna spermieprov som fryses ner och sparas, men pojkar före puberteten har inga spermier. Där är den enda möjligheten att ta ut testikelvävnad och spara för framtiden. Idag är det inte möjligt att utvinna spermier ur sådan vävnad, men det har gjorts i djurförsök och kan bli möjligt hos människor längre fram.

Att ta ut testikelvävnad innebär dock en särskild operation före själva cancerbehandlingen, alltså en extra påfrestning för den unga cancerpatienten. Här har forskargruppen tagit fram en genetisk markör som gör det möjligt att genom ett enkelt blodprov urskilja vilka av patienterna som löper störst risk att helt förlora sin spermieproduktion, och därför bör erbjudas denna operation.

Text: INGELA BJÖRCK

Pressmeddelande från Lunds universitet 1 juni 2010