Vetenskap & Hälsa

Stressens effekt svårmätt

2017-05-16
Våra kortisolnivåer påverkas inte bara av stress, utan även av livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet och kost.

Kortisolet är ett hormon som aktiveras i många situationer och som har flera biologiska verkningar. Kortisolet är kopplat till nedbrytning av proteiner och fett, påverkar viktiga DNA-processer och stimulerar det sympatiska nervsystemet. Till skillnad från adrenalinet, som snabbt går ut i blodet, är kortisolproduktionen långsammare och ett resultat av en kedja av kemiska substanser som transporteras i blodet från hjärnan till binjurarna.

Roger Persson. Foto: Roger Lundholm

Ett tag hoppades man att det skulle gå att se graden av varaktig stress hos en person med hjälp av en kortisolmätning. Skulle kanske ett snabbt salivprov kunna hjälpa till att upptäcka om någon är på väg att drabbas av utmattningssyndrom? Det var inte så enkelt. Kortisolet varierar nämligen både över dygnet hos en och samma person, mellan olika säsonger och mellan individer. En rad andra faktorer kan också påverka kortisolproduktionen: som rökning, sömnvanor, kaffe- och alkoholkonsumtion, kost, fysisk aktivitet och när på året proverna samlas in.

I forskningen måste man alltså försöka kontrollera för faktorer som kan störa mätningen.

Det är också därför som kortisolet inte per automatik fungerar bra som stressmarkör utanför laboratoriet. Forskarna har också sett att vår upplevda stress inte stämmer överens med vår kortisolnivå. Det går alltså inte att ta ett kortisolprov och med någon säkerhet avgöra hur stressad någon upplever sig vara.

– Det kanske inte alltid är så intressant att exakt bestämma graden av stress en person utsätts för, utan snarare hur personens återhämtning ser ut, säger Roger Persson, forskare vid Lunds universitet.

Text: TOVE SMEDS
Bild: Pexels


Lyssna på Vetenskap och hälsas podd om stressforskning