Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!

 

little boy licking his finger

Foto: Colourbox

Om man slickar på ett sår läker det fortare – det är inte folktro utan vetenskapligt belagt. Vår saliv består av bland annat vatten och slem, och just slemmet fyller en viktig funktion. Det stimulerar de vita blodkropparna till ett bra försvar mot inkräktare, visar en grupp forskare vid Lunds universitet tillsammans med kollegor från Köpenhamn och Odense.

– Vita blodkroppar finns bland annat i munnens slemhinna och står för kroppens första försvarslinje mot smittämnen. Slemmet i munnen får de vita blodkropparna att kasta ut ett ”nät” som bakterier fångas i, förklarar Ole Sørensen från Avdelningen för infektionsmedicin vid Lunds universitet.

Den här fångstmekanismen i sig är ingen nyhet – den upptäcktes för ungefär ett årtionde sedan. Men lundagruppen visar nu att näten just i munnens slemhinna har en särskild karaktär. Dessa nät är mycket bättre på att fånga in och döda bakterier än de nät som de vita blodkropparna åstadkommer på andra håll i kroppen.

– Det visar sig vara just slemmet i saliven som stimulerar de vita blodkropparna till att bilda de här effektiva näten av DNA och proteiner, säger Ole Sørensen.

Forskarna har också sett att patienter med två sjukdomar som ger sår i munnen inte har saliv som lyckas stimulera en framgångsrik nätbildning. De två sjukdomarna är aftös stomatit, ett vanligt besvär som innebär att en person ofta får sår i munnen och på läpparna. I bästa fall är såren små och läker på en vecka, men de kan också vara större och mer långvariga.

slem_imunnforsvaret_webb

T v: Vita blodkroppar med bakterier. Den blå färgen visar kärnan i de vita blodkropparna, och den röda färgen utgör proteiner. De små gröna prickarna är bakterier. T h: Här har de röda och blå färgerna kombinerats i ett nät bildat av kärnans DNA tillsammans med proteinerna runt kärnan. Bara någon enstaka bakterie har överlevt.

Den andra sjukdomen är Behçets sjukdom, som är ovanlig i Norden men vanligare i östra Medelhavet och österut. Denna sjukdom ger problem inte bara i munnen utan också i underlivet och ögonen.

– Vi kan inte säga om det är slemmets oförmåga att stimulera de vita blodkropparna till att göra effektiva nät som orsakar sjukdomarna. Det kan också finnas en annan, bakomliggande orsak som ger både såren och förändringarna i saliven, säger Ole Sørensen. Han hoppas kunna fortsätta forskningen kring dessa samband.

Så länge grundorsaken till sjukdomarna inte är känd, så finns inget helt effektivt botemedel. Personer med aftös stomatit brukar rekommenderas att använda speciella munsköljmedel och tandkrämer, och patienter med Behçets sjukdom får antiinflammatoriska läkemedel. Möjligen kan de nya kunskaperna om slemmets nätbildning i en framtid leda till nya läkemedel.

Text: INGELA BJÖRCK

En nyhet från Lunds universitet