Vetenskap & Hälsa

Så påverkar stressen hjärta och blodkärl

2017-05-16

Forskarna börjar få en ganska bra bild av sambandet mellan stress och skador på hjärta och blodkärl. Bilden som växer fram visar att stress påverkar både direkt och indirekt och under alla stadier i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom.

Vid stress frisätts olika hormoner, bland annat stresshormonerna adrenalin och noradrenalin som gör att blodtrycket stiger och hjärtat slår snabbare. Det frisätts även så kallade metabola hormoner som exempelvis kortisol. Kortisol styr bland annat ämnesomsättningen av glukos och fett och har till uppgift att reglera hur kroppen svarar vid inflammation. Detta är en normal försvarsreaktion då vi utsätts för akut stress och reaktionen är övergående.

Artikeln är baserad på samtal med Jan Nilsson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet. Foto: Roger Lundholm

Men om stressen blir kronisk, det vill säga om vi utsätts för stress under lång tid utan möjlighet till återhämtning, så kan stressen skada hjärtat och kärlen på olika sätt. Ett ständigt förhöjt blodtryck leder bland annat till att blodkärlen blir stela. Detta i kombination med det högre blodtrycket gör att hjärtat måste jobba hårdare. Både det förhöjda blodtrycket och blodets ökade benägenhet att koagulera ökar risken för stroke. Det ökade kortisolpåslaget kan även leda till försämrad insulinkänslighet och så småningom diabetes, något som i sig ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Kronisk stress

Stress kan ge effekt på hjärt-kärlhälsan på ett indirekt sätt genom att påverka olika riskfaktorer. Studier har visat att personer som lever under kronisk stress i genomsnitt sover kortare tid, röker mer och motionerar mindre. Tre riskfaktorer som var för sig är kända för att öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

En av de mest studerade orsakerna till kronisk stress är arbetsrelaterad stress. Yrken med höga krav men liten möjlighet för den stressade att påverka sin arbetssituation, i kombination med dåligt socialt stöd, hör till de mest utsatta. Personer inom sådana yrken har en 50 procents ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke jämfört med yrken där de anställda har större möjlighet att påverka sitt arbete.

Även andra orsaker, såsom ensamhet, ekonomisk stress eller dubbelarbete, tros ha negativ påverkan på hjärta och kärl, men dessa är inte studerade i lika stor utsträckning.

Akut stress

Olika typer av akut stress har visat sig öka risken för bland annat hjärtinfarkt. Störst risk löper personer som redan har någon form av sjukliga förändringar i hjärta och kärl.

Naturkatastrofer kan vara en sådan utlösande faktor, till exempel har flera studier visat att antalet hjärtinfarkter stiger i områden som drabbats av kraftiga jordbävningar.

Man har kunnat se akuta stresseffekter efter vissa fotbollsmatcher. Under EM 1996, då Holland förlorade i kvartsfinalen mot Frankrike, kunde man notera flera fall av hjärtinfarkt och stroke bland medelålders och äldre, holländska män. Foto: Unsplash.com

Även emotionella katastrofer, såsom en nära anhörigs död, kan leda till akut stress. Takotsubo, eller brustet hjärta som det också kallas, är en allvarlig, men ofta övergående hjärtsjukdom som drabbar främst kvinnor i samband med emotionell stress. Symtomen liknar de vid hjärtinfarkt men orsaken är en helt annan. Tillståndet skulle kunna beskrivas som en hastigt uppkommen hjärtsvikt, att hjärtat blir delvis förlamat och får mycket svårare att pumpa. Ofta går tillståndet över av sig självt men dödsfall förekommer.

Trots att stress har visat sig ha en hel del negativa effekter på hjärta och kärl så får vi inte glömma att de i särklass största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är rökning, högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ