Ronnie Wirestam: Bilder av hjärnans blodflöde

Share |

De flesta människor anser nog att hjärnan är ett synnerligen fascinerande organ, och viktiga ledtrådar till förståelsen av dess funktion kan erhållas via det kapillära blodflödet i hjärnans olika delar.  

Blodflödesfördelning i normal hjärna

Blodflödesfördelning i normal hjärna. Bild: Ronnie Wirestam

Avbildning av blodflödet kan exempelvis avspegla hur det lokala behovet av syre och energi i hjärnan förändras i samband med olika typer av tankeverksamhet, känslor eller yttre intryck.

Bilder av hjärnans blodflöde i vila kan också ge viktig klinisk information om vilka områden som påverkats av olika sjukdomstillstånd, till exempel stroke eller demens.

Lunds universitet uppvisar en lång tradition inom detta forskningsområde, ända sedan David Ingvar visade hur man med mätinstrument utanför kroppen kunde följa radioaktiva spårämnens transport i blodbanan och därigenom bestämma mängden blod som passerar genom hjärnans olika delar per tidsenhet.

I den forskning som jag och mina medarbetare bedriver har målet varit att utveckla och förbättra användningen av magnetkamera, som bygger på det kärnfysikaliska fenomenet magnetresonans (MR), för avbildning av blodflöde. 

Mätning av viloblodflöde med magnetkamera kan åstadkommas via injektion av ett standardkontrastmedel för MR-diagnostik, men också genom användande av ett yttre elektromagnetiskt fält för magnetisk märkning av de kroppsegna vattenmolekylerna i en vävnadsförsörjande artär. 

Funktionell MR-bild av hjärnan

Funktionell MR-bild av hjärnan. Bild: Wikimedia Commons

Ett besläktat forskningsfält med enorm potential är s.k. funktionell MR (functional magnetic resonance imaging, fMRI), som bygger på att magnetkamerabildens intensitet ändras lokalt när en viss del av hjärnan får ökad tillförsel av syresatt blod. 

Därmed kan man identifiera de områden i hjärnan som aktiveras när en person utsätts för yttre påverkan eller utför en given uppgift. 

Min forskning som strålningsfysiker har handlat mycket om att konstruera olika beräkningsmodeller och dataanalysmetoder samt att förbättra såväl bildkvaliteten som MR-metodernas kvantitativa noggrannhet. 

Text: RONNIE WIRESTAM 

Från broschyren ”Professorsinstallation 18 mars 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

Ronnie Wirestam

Ronnie Wirestam är professor i medicinsk strålningsfysik, särskilt magnetresonansfysik.

I sin forskning arbetar han med att utveckla och förbättra användningen av magnetkamera (MR), för avbildning av blodflöde. Det handlar om att konstruera olika beräkningsmodeller och dataanalysmetoder samt att förbättra såväl bildkvaliteten som MR-metodernas kvantitativa noggrannhet. (Foto: Kennet Ruona)

RELATERAT MATERIAL

Läs mer om MR

"Det är som att titta in i hjärnan med ett mikroskop"

Funktionell MRI - vad är det?

Vetenskaplig information

Forskargruppens hemsida

Medicinska fakultetens forskningsdatabas

MR-bild av hjärnan

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Enzym från ”mördar- bakterie” kan rädda njursjuka
Enzym från ”mördar- bakterie” kan rädda njursjuka
Immunförsvaret och diabetes – oväntad koppling funnen
Immunförsvaret och diabetes – oväntad koppling funnen
Har du frågor om njurarnas sjukdomar?
Har du frågor om njurarnas sjukdomar?
Barnvecka i Malmö med temat jämlik vård
Barnvecka i Malmö med temat jämlik vård

Vad forskar du om?